Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAULS GIBEA
201
Så förändrat än den gamla boplatsens utseende är däri-
genom, att den förvandlats till en vingård och dess ruiner
plockats samman i stenrösen, låter sig dock tämligen tyd-
ligt ruinernas art urskiljas. Det förefaller som om på syd-
östra krönet, där ruinerna bilda hjässans högsta punkt, en
större behärskande byggnad legat. Här kan ännu en täm-
ligen regelbunden, fyrkantig byggnad urskiljas, vars längd
i norr-söder varit ungefär 25 m. och i väster-öster 20 m.
Särskilt på västra sidan är muren tämligen väl bevarad.
Den är uppförd som dubbelmur av obearbetade stenar,
som utan bindemedel lagts på varandra. Höjden av mur-
resterna är inemot 1 m. Även på norra sidan av denna
fyrkant är muren ganska väl bevarad. Östra och södra
sidorna äro mera förstörda, men även här låter sig mu-
ren urskiljas. Inuti den här skildrade fyrkanten ligga
betydliga stenmassor, liksom överallt omkring ordnade i
vingårdsmurar. Omkring denna större fyrkantiga anhopning
av murar och stenmassor ligga överallt större och smärre
stenrösen, oftast hopplockade som enkla små murstycken.
Tätast äro dessa åt sydöst, där stenmassorna på unge-
fär 30 meters avstånd från den stora murfyrkanten och
på sluttningen nedåt från denna hopa sig till senare upp-
lagda sammanhängande vingårdsmurar. Några enstaka sten-
hopar ligga även norr och nordöst om den stora fyrkanten,
tydligen mycket sent hopplockade vingårdsrösen för att vinna
fria markbitar åt rankorna.
Det allmänna intrycket av denna hirbe är, att stenhoparna
här uppe på toppen visserligen äro betydliga men ej med
säkerhet tyda på att någon större ort legat här. Stenarna
utgöras mestadels av bergarten mizzi ialiüdi, som dock ej
behövt forslas hit, enär i synnerhet på kullens norra och
västra sidor denna bergart överallt bildar klippgrunden.
På sydöstra sluttningen synes tämligen nära under kullens
krön en lösare bergart förefinnas, den vitgråa w#r!-stenen,
och marken består här delvis av den genom denna lösare berg-
arts förvittring bildade gråvita huuar-myll&n. Ofta kan det
på en palestinsk kulle vara svårt att avgöra, huruvida de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
