Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
SVEN LINDER
av vingårdsmannen eller bonden i våra dagar upplagda sten-
rösena äro hopplockade av en äldre orts enkla, obehuggna
murstenar eller helt enkelt av de kullerstenar, som ofta rik-
ligen ligga kringströdda.
Säkerligen äro de enkla murrester, som finnas bevarade
i den på Hirbet eAdäses högsta punkt befintliga stenfyrkan-
ten, icke blott vingårdsmurar utan härröra verkligen från
en byggnad. Utseendet i det hela synes dock giva vid han-
den, att denna byggnad ej torde vara särdeles gammal.
Förmodligen går den ej längre tillbaka än till bysantinsk
tid, då måhända orten av andra tecken att döma haft sin
egentliga bebyggelse.
Ett säkert vittnesbörd om gammal bebyggelse äro ler-
skärvor, som icke gärna saknas på en åldrig palestinsk bo-
plats, där århundrade efter århundrade vattenkrus, lampor
och hvarjehanda andra husgeråd av lergods använts, slagits
sönder, fått ligga och så småningom bäddats ned i myllan.
Dessa skärvor av bränt lergods förvittra icke och äro där-
för säkra vittnesbörd om bebyggelsens ålder och utsträckning.
Visserligen förekomma dylika skärvor på Hirbet eAdäse in-
vid de gamla murresterna och i dessas närmaste omgivning,
men blott sparsamt, och de synas dessutom häntyda endast
på lergods från den bysantiska och arabiska tiden. Möjligt
vore, att längre ned i myllan skärvor av äldre lergodstyper
kunde påträffas, men detta har trots smärre grävningar hit-
tills ej varit fallet, jfr Mackenzie QS 1911: 98 f. och Mäster-
män QS 1913:135.
Icke heller finnas gravar och cisterner, som säkert kunde
tyda på gammal israelitisk bebyggelse. På södra sluttningen
finnas spår av gravar, men blott en mindre gravingång
torde vara fullt säker. Möjligen kunde ytterligare några
gravar blottas, om myllan här undangräwles, men någon
egentlig gravstad torde dock ej finnas här. Mantells för-
modan QS 1882: 167, att södra sluttningen skulle vara rik på
gravar, kan därför ej gärna vara riktig. På östra sluttnin-
gen fann Mantell ännu en grav med spår av tvenne bänkar,
alltså en gravtyp som med säkerhet icke är gammalisraeli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
