Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAM OCH KRISTENDOMEN
225
kristna förlett dem att ingå ett paetum turpe för att ut-
suga de fattiga muhammedanerna, därpå äga vi åtskilliga
bevis. I Nahnrijja fanns en kristen, som påstods vara son-
son till en muslim. Kädfn på platsen ansåg, att han icke
hade rätt att tillhöra någon annan religion än islam och lät
sätta honom i fängelse. De kristna klagade hos guvernören,
som genast gav kädfn en eftertrycklig skrapa. Folket tog
emellertid parti för denne och hotade att stena guvernören.
Då saken i fortsättningen drogs inför högre forum, en
utomordentlig kommission av kädier och emirer i Kairo,
visade sig flera av de senare, särskilt den vid denna tid
(721) mycket inflytelserike Seihu, som ivriga förespråkare
för de kristna.1
Två orsaker synas ha medverkat till att just vid denna
tidpunkt göra denna kristna byråkrati, som dock faktiskt i
århundraden tolererats i Egypten, fullkomligt outhärdlig
för de rättrogna. Först det växande hat och förakt mot
de kristna som sådana, vilket västerifrån allt djupare infi-
cierade den muhammedanska världen. Historien om den
stackars serifens handkyss visar, hur ytterligt känslig den
muslimiska stoltheten blivit; de många bestämmelser mot
de kristna, som icke ha någon annan avsikt än att föröd-
mjuka och förolämpa, visa, att det icke i främsta rummet
var av sakliga skäl, för att skydda muslimernas tro och
egendom, som lagstiftarne ingrepo mot de kristna.
Den andra anledningen till det plötsligt utbrytande missnöjet
med de kristna skrivarne var däremot av mera saklig art. Mam-
lüksultanernas slöseri och deras ständiga krig hade bragt stats-
finanserna i en ohjälplig misär. Under de förvekligade och
njutningslystna härskarnes viljesvaga regemente framväxte
en självrådig stormannaklass, som samlade enorma rike-
domar och ytterligare förtryckte och utsög det olyckliga
folket, vilket tyngdes av olidliga skattebördor. De kristna
skrivarne kunna i varje fall icke fritagas från beskyllningen
att villigt ha gått dessa ståthållare tillhanda i det fiskaliska
utpressningssystem, som nu tillämpades. Förmodligen föll
1 Quatremére: Mémoires sur 1’Égypt (Paris 1811)11 251 ff.
15 — 22209. Bibel forskaren 1922. Häft. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
