Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAM OCH KRISTENDOMEN
237
rättrogna att "av försiktighet skydda deras liv genom skydds-
skatten, men att likaledes av försiktighet avhålla sig från
deras mat och från äktenskap med deras kvinnor", vilket
uttryckligen säges innebära, att de om vilka man vet, att
deras förfäder i senare tid antagit sin religion, icke ha rätt
till det religiösa och borgerliga skydd, som tillkommer de
verkliga skriftfolken. Denna uppfattning, som i realiteten
upphäver den i Sura 5: 7 givna tillåtelsen, vinner emellertid
icke Ibn Teimijjas gillande. "Huruvida en man tillhör skrift-
folken eller ej det är en sak, som helt beror på honom per-
sonligen, ej på hans börd. Den som själv omfattar skrift-
folkens religion, han hör till dem, vare sig hans fader eller
farfader omfattat deras religion eller ej, vare sig övergån-
gen skett före eller efter skriftreligionernas förvanskande
och upphävande." — "Att någon skulle kunna äga ett reli-
giöst företräde blott genom sin börd, det är en åsikt, som
omfattades av de hedniska araberna och sådana som följa
deras mening t. ex. de extrema siciterna och annat okunnigt
folk. ... Profeten däremot har sagt: Araben har intet
företräde framför den främmande och ej den främmande
framför araben, den svarte ej framför den vite eller den vite
framför den svarte, utan allenast genom sin fromhet. Alla
människor härstamma från Adam och Adam från stoftet."
Ibn Teimijja, som annars är känd som en synnerligen bitter
fiende till de kristna, har således på denna punkt hyllat en
mycket vidhjärtad uppfattning. Äktenskap med fria kristna
kvinnor håller han för tillåtna utan alla inskränkningar —
om slavinnorna gör han intet bestämt uttalande. Det utgör
ett nytt bevis på den självständighet i religiöst-rättsliga
frågor, som denne originelle teolog och reformator intagit.
Det är i allmänhet en otacksam uppgift att söka efter
bestämda ledande principer i de ofta mycket obetydliga
differenserna mellan islams fyra ritusskolor» I fråga om
förhållandet till skriftfolken ha dock saficiterna även i andra
frågor än den här refererade befunnit sig på de intransigen-
tas yttersta flygel. Så gäller exempelvis som allmän grund-
sats, att en fattig dimmi, som ej har något arbete och nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
