Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
T. ANDRÆ
Mäliks skola anser äktenskapen med "skriftfolkens" kvinnor
visserligen för tillåtna men betraktar dem med ogillande.
Aven i ett muhammedanskt land kunde ju maken icke hin-
dra sin hustru att dricka vin. Kysser sedan barnet sin mor,
blir det besmittat av vin. Ännu förskräckligare är den
möjligheten att "hustrun dör under det hon är havande och
blir begraven på de otrognas begravningsplatser, och dessa
äro gropar av helvetets gropar." J Ett så fasansfullt öde kan
ju en muhammedansk fader ej gärna vilja bereda sitt ofödda
barn.
Juristernas reservationer mot. den form av ius connubii,
som Muhammed tillerkänt de kristna, ha emellertid säker-
ligen haft ringa praktisk betydelse, då de kristna i allmän-
het av de kyrkliga konstitutionerna förbjödos att bortgifta
sina döttrar med muslimer. Viktigare var att 8äfi*is grund-
sats: äktenskapsrätt endast för det ursprungligt judiskt-
kristna folket, snart nog tillämpats även i fråga om själva
skyddsrätten. Skyddsfördraget får, förklarar al-j§iräzi2, ej
ingås med den, som antagit den judiska eller kristna reli-
gionen sedan den abrogerats eller förvanskats. I osäkra
fall bör skyddsfördrag beviljas. Sannolikt var det denna
grundsats som kädin åberopade, då han lät fängsla den kristne.
Vid denna tid — början av 1300-talet — hade juristernas
ofördragsamhet hunnit ännu ett steg längre. Man begärde
av Ibn Teimijja (1263—1328) en fetwa i anledning av den
åsikt, som omfattades av ett visst parti, vilket ogillade att
muslimer åto mat hos och knöto äktenskapsförbindelser med
skriftfolk om vilka man ej säkert visste, huruvida de anta-
git islam före eller efter skriftreligionernas abrogation och
förvanskande.3 SäfTiternas grundsats — vilken även om-
fattas av en fraktion hanbaliter — lyder nu: Råder tvivel om
huruvida en viss grupp av skriftfolk härstammar från folk,
som varit judar eller kristna redan före islam, så åligger de
1 Malit, enl. al-Kir si: &arh ’alä-l-muhtasar, Buläk 1299, III: 220.
2 MinMg ed. Juynboll 225.
3 Magmua Fatäwä li-saih al-isläm Taki al-dm Ibn Taimijja, Kairo
1326, II 152—164.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
