Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
LITTERATURANMÄLAN
tättare sin naturligaste förklaring, såvida man nämligen ej tror
sig kunna acceptera densamma i dess direkta form.
I en följande avdelning redogöres för evangelistens och evan-
geliets ställning till judendomen och särskilt palestinska för-
hållanden å ena sidan, och till hellenismen och olika hedniska
strömningar å den andra. Stanton håller det för övervägande
sannolikt att evangelisten till börden är jude, och på grund av
förtrogenheten med lokaliteterna i Palestina anser han det bäst
att söka dennes hemland där. Ja, han håller det ingalunda för
uteslutet, att evangelisten som gosse kan ha varit vittne till
något av den evangeliska historien.
Förhållandet mellan prologen och själva evangeliet får en
grundlig behandling. Förf. ansluter sig till Harnack däri, att
han fattar prologen såsom fristående i förhållande till det ef-
terföljande. Logos visar hän på tankar som vi också möta hos
Philo. Man behöver och bör emellertid ej tänka på något lit-
terärt beroendeförhållande. Därefter beröres evangeliets ställ-
ning till mysteriefromhet och gnosticism.
På sitt sätt är det sista kapitlet, om förhållandet mellan de
synoptiska evangelierna och det fjärde, av det största intresset.
Efter en jämförelse av det gemensamma stoffet kommer förf.
till den slutsatsen att Joh. känt Mark. Däremot synes det vara
i högsta grad ovisst om han känt Matt. eller Luk. Ej heller
Q tyckes vara använd av honom. Därefter följer en ingående
prövning av det historiska värdet av den johanneiska skild-
ringen, punkt för punkt, under jämförelse med den synoptiska.
Det är mycket tacknämligt att förf. ej, såsom ofta sker, stan-
nar vid en i allmänna ord uttalad uppfattning om att Johannes-
evangeliet innesluter historiskt värdefulla traditionselement, utan
att han gör sig mödan att in concreto söka påvisa dessa mo-
ment. Uppgiften är ju oerhört vansklig, och det subjektiva
tycket har här friare spelrum än vanligt — det gäller lika
mycket för en mer eller helt positiv och en mer eller helt
negativ ståndpunkt — men en dylik prövning är dock under
alla förhållanden oundgänglig; ett radikalt bestridande a priori
av allt Johannesstoffs historicitet är lika dogmatiskt som ett
auktoritetsbundet bejakande a priori av detsamma.
Stantons arbete var från början planerat att innehålla ytter-
ligare ett band, som från sammanfattande synpunkter skulle
behandlat det historiska värdet av den evangeliska traditionen.
Tyvärr har denna plan nu uppgivits, och den fjärde delen kom-
mer aldrig att bli skriven. Förf:s egen apologi för denna sin
underlåtenhet verkar ingalunda övertygande. Det kan näppe-
ligen bestridas att detta betydande arbete, i den mån det näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
