- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettionionde årgången. 1922 /
304

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

304

EINAR TEGEN

av religionen själv måste förekomma. Man skulle således
kunna säga, att reflektionen över den konkreta, reala reli-
gionens anspråk är den psykologiska utgångspunkten för
undersökningen, och på detta sätt är det berättigat att tala
om "den faktiskt givna religiösa erfarenheten" såsom deduk-
tionens bas. Det är denna reflektion, som skapar intresset
för hela analysen. Det är detta anspråk det gäller att hävda.
Och härvid får man väl då också förutsätta, att Nygren
utgår från ett visst begrepp om religion, låt vara att detta
begrepp ej angives. Ty när man på ovan angivna sätt tar
den "faktiskt givna religiösa erfarenheten" till utgångspunkt,
då förutsätter man eller bör åtminstone förutsätta ett visst
begrepp om religion. Den och den företeelsen räknar jag
här med, icke blott därför att den faktiskt existerar utan
också därför att den är religion.1 Eljes skulle jag alls icke
bry mig om den i detta sammanhang. Och i detta begrepp
har jag då tänkt de och de bestämningarna, och jag för-
modar, att Nygren fattar giltighetsanspråket såsom så pass
väsentligt för religionen, att han är benägen räkna det med
bland det som hör till religionens begrepp, åtminstone ifall
detta fattas något mer konkret. Evighets- eller giltighets-
begreppet är ju också senare enligt honom religionens grund-
kategori, låt vara att det nu inte är precis samma sak, som
det därvid gäller.

Men om nu Nygren har ett begrepp om religion, varför
fortskrider han då icke genom analys av detta begrepp direkt
till den däri givna aprioriska förutsättningen i enlighet med
den analogi, som den transscendentala deduktionen av det
religiösa apriori skall uppvisa i förhållande till övriga deduk-
tioner? Svaret ges av förf. själv längre fram, Rel. apr.,

1 Jfr Nygren i Kr. o. V. T., s. 240. Jag kan ej finna, att Nygrens
ståndpunkt i denna fråga i »Det religionsfilosofiska grundproblemet»,
Bibelforskaren 1921, s. 101, behöver strida mot Wetters i »Religion
och magi». Ty även den senare menar tydligen, att man bör ha ett
begrepp om religion. På bestämmandet av detta går ju undersök-
ningen till stor del ut. Man bör blott bilda detta begrepp motsä-
gelselöst och ej tro, att ett motsägelselöst begrepp om religion är gi-
vet med det blotta ordet religion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1922/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free