- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettionionde årgången. 1922 /
329

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAULS GIBEA

329

ed-Duhdäh äro belägna. Närmast öster och sydöst om byn
utbreder sig ett jämförelsevis stort och bördigt fält, SahH
Sacfät, med god rödmylla, samdke, vars skördar förmodligen
äro orsaken till att en ort uppstått här. Saefäfs läge är
ingalunda fast, och någon trygg boplats eller säkert spärr-
fäste kan på den nutida byns plats icke hava funnits i forna
tider. Byns förbindelser äro bekväma över den jämna SahH
Safät till stora nordsydvägen. Ingen källa finnes i när-
heten, utan byfolket är liksom i gamla tider uteslutande
hänvisat till regnbrunnar och dammar för sitt vatten-
behov. Sydöst om Safät ligger en dylik, förmodligen gam-
mal cistern, kallad Bir ’Ihuere och nordöst om byn nära
Zetun Misal ligger en annan, likaledes ännu begagnad
cistern kallad eEn eg-Gedidet som trots sitt namn "Nykällan"
med säkerhet är en gammal regnbrunn. Så som Safät nu
ter sig, är det en vanlig arabisk bergsby med täta hus,
byggda av kalksten och med flata yttertak ovanpå kryss-
valvet, som täcker det enda rummet därinne. Emellertid
finnes dock somt i Safät som tyder på ortens förarabiska
ursprung.

Vad först själva byns namn beträffar, är detta enligt
Dalman troligen av judiskt ursprung. Safät torde nämligen
komma av namnet Säfät, 1 Krön. 3: 22, jfr PJB 1916: 54,
och det har i det övliga uttalet hos nejdens befolkning så
starkt bevarat det emfatiska uttalet av t, att a-sonanten i
namnets första stavelse erhållit en tydlig mörkare färgning
och ordet alltså uttalas som Sdfät. Detta uttal av namnet
har även Clermont-Ganneau iakttagit, när han transkriberar
det Chofat, QS 1874: 108. Hagemeyer skriver oriktigt
Schafät ZDPV 1909: 2. Dalman förmodar, att en liten ort
här legat, som för rikedom på regnbrunnar kallats hag-
Gebim, "Cisternerna", och vars fulla namn kunde varit
Gebe Säf ät, u Säfäfs cisterner" efter invånarnes förmente
eller verklige stamfader, PJB 1916: 54. Detta Gebim skulle
varit det Jes. 10: 31 åsyftade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1922/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free