Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
SVEN LINDER
Att ett c förekommer i byns arabiska namn utan någon
som helst motsvarighet i det judiska, behöver icke vålla
någon större svårighet, enär den folkliga arabiskan har en
benägenhet att stundom inskjuta ett e utan någon som helst
etymologisk anledning. Med säkerhet kan förhållandet
påvisas i flera palestinsk-arabiska ortnamn. En dylik ara-
bisk inskjutning av ett c har nämligen tydligen ägt rum i
ortnamnet Bet eUr, som kommer av det gamla Bet Höran, samt
i ’Arnuäs, som bildats av det gamla Ramma genom förmedling
av det greciserade 5A[x[JLao6c eller 5E[X[xaoö<;, jfr ovan sid. 136.
Om det nutida él-Isäuiie motsvarar det forna Laisä Jes. 10: 30,
jfr Dalman ZDPV 1905:172, finnes här ännu ett dylikt av
arabiskan inskjutet e att anteckna. Detsamma gäller om det
v
nutida Hirbet Meves vid Bet Gibrm, som, måhända genom
förmedling av det greciserade MapTjad, förmodligen återgiver
det gamla Maresa, jfr Macalister, A History of Civilization
in Palestine 25. Även om det gamla Maresa ej kan sökas
vid det nutida Hirbet Mer es, jfr Dalman PJB 1908:11,
torde det nämligen dock vara sannolikt, att det gamla ort-
namnet här bevarats av den oansenliga Hirbet Mer es och
alltså, om det bibliska Maresa är att söka vid Tell Sanda-
hänna, något förflyttats från sin ursprungliga ort. Ännu
ett prov på en dylik arabisk inskjutning av ett e lämnar
den förmodan, som Clermont-Ganneau, Archaeological Res-
earches II: 76, uttalar, att ’Adase i flera arabiska ortnamn
vore att härleda från ett hebräiskt Hadäsä: "den Nya".
Här skulle som i Bet Höran möjligen ä, som redan självt
är gutturalt, vid namnets övergång till arabiskan förorsakat
det ännu starkare gutturala % som arabiskan synes med
förkärlek använda.
Egendomligt är därför, att Clermont-Ganneau, samtidigt
som han tänker sig en dylik namnövergång, och ehuru han
omnämner en i nejden förefintlig sägen, att en konung
"Yåchåfåt" en gång härskat i.&cffät, avvisar möjligheten
att härleda byns namn från det tydligen hebräiska namnet
Iäsäfät, QS 1874:108. "According to another legend of the
district, evidently of Christian origin, there was once upon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
