Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
LITTERATURANMÄLAN
»Herren Kristus» såsom den evigt tillbedjansvärde och vänder
sig i sina böner till honom samt manar sina medkristna att
lovsjunga honom och bedja till honon. Ja, det förekommer ej
så sällan, att Kristus sättes i främsta rummet före »Jesu Kristi
Fader» (2 Kor. 13: 13). Annars riktar aposteln sin tacksägelse
till Gud »genom Jesus Kristus» (1 Kor. 15: 57). Allt vad vi
äga av andliga skatter, av andligt liv, det äga vi nämligen
genom Jesus Kristus. Men: Ȋven hos Paulus liksom inom
hela urkristendomen har den direkta bönen till Jesus blott bil-
dat ett undantag» (s 70). I alla händelser möter oss i denna
punkt en avgjord skillnad mellan Pauli kristendom och Jesu
religion. Jesus beder alltjämt direkt till sin himmelske fader
och har även lärt sina lärjungar att göra så i bönen »Fader vår».
En annan viktig punkt, kännetecknande för Paulus, är hans
höga uppskattning av Kristi församling eller kyrkan såsom
Kristi kropp. »I församlingen (ekklesia) ser Paulus i främsta
rummet ej en kultisk-mystisk eller en kultisk-sakramental
storhet utan en etisk-religiös.» Man får ej sätta Pauli åsikt om
kyrkan i samband med de hellenistiska mysteriekulterna. Han
har ingalunda uppmuntrat den mystiska ekstasen, utan på det
bestämdaste sökt dämpa det entusiastiska tungomålstalandet
genom att framhäva tron, hoppet och kärleken eller de etiskt-
religiösa momenten. Nekas kan dock ej, att han även på denna
punkt företer en något annorlunda färgad religiositet än den
som framträder hos Jesus själv.
Dr. Juncker visar sig vara en avgjord förkämpe för den
paulinska kristendomens höga värde, och i striden om Jesus
kontra Paulus intar han en mera konservativ ståndpunkt. Hans
vetenskapliga grundlighet parar sig emellertid med en ovanlig
klarhet och lättfattlighet och skiljer sig därigenom fördelaktigt
från vad man i gemen finner hos tyska teologer av facket.
L. B.
Gudstro och vetande: 40 uttalanden av vetenskapsmän och
författare. Lindblads förlag, Uppsala 1922. 106 sid.f pris h.
kr. 1:75.
Frågan om »tro och vetande» eller om huru man skall kunna
försona kristen tro med den vetenskapliga forskningen, i all
synnerhet med naturvetenskapen, har gång efter annan dryftats
i större och mindre avhandlingar och böcker. Här är det ej
egentligen fråga om någon grundligare utredning av det seg-
slitna spörsmålet. En bok på c:a 100 sidor, i vilken 40 för-
fattare uttalat sig, ger i runt tal endast omkring 2 Ys sida åt
varje. Somliga ha emellertid inskränkt sig till en halv sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
