Hesekiel, 10 Kapitlet
Herrens härlighet, med keruberna och
hjulen, visar sig för profeten i en syn
genom vilken Jerusalems uppbränning
påbjudes.
1. Och jag fick se att på fästet, som vilade på kerubernas huvuden,
fanns något som tycktes vara av safirsten, något som till
utseendet liknade en tron; detta syntes ovanpå dem.
>Hes. 1,22 f.
2. Och han sade till mannen som var klädd i linnekläderna, han
sade: »Gå in mellan rundlarna, in under keruben, och tag dina
händer fulla med eldsglöd från platsen mellan keruberna, och
strö ut dem över staden.» Och jag såg honom gå.
>Hes. 1,13.
3. Och keruberna stodo till höger om huset, när mannen gick ditin,
och molnet uppfyllde den inre förgården.
>1 Kon. 8,10. Jes. 6,4.
4. Men HERRENS härlighet höjde sig upp från keruben och flyttade
sig till husets tröskel; och huset uppfylldes då av molnet, och
förgården blev full av glansen från HERRENS härlighet.
>Hes. 9,3.
5. Och dånet av kerubernas vingar hördes ända till den yttre
förgården, likt Gud den Allsmäktiges röst, då han talar.
>Hes. 1,24.
6. Och när han nu bjöd mannen som var klädd i linnekläderna och
sade: »Tag eld från platsen mellan rundlarna, inne mellan
keruberna», då gick denne ditin och ställde sig bredvid ett av
hjulen.
7. Då räckte keruben där ut sin hand, mellan de andra keruberna,
till elden som brann mellan keruberna, och tog därav och lade i
händerna på honom som var klädd i linnekläderna; och denne tog
det och gick så ut.
8. Och under vingarna på keruberna så syntes något som var bildat
såsom en människohand.
>Hes. 1,8.
9. Och jag fick se fyra hjul stå invid keruberna ett hjul invid var
kerub och det såg ut som om hjulen voro av något som liknade
krysolitsten.
>Hes. 1,15. f.
10. De sågo alla fyra likadana ut, och ett hjul tycktes vara insatt
i ett annat.
11. När de skulle gå, kunde de gå åt alla fyra sidorna, de behövde
icke vända sig, när de gingo. Ty åt det håll dit den främste
begav sig gingo de andra efter, utan att de behövde vända sig,
när de gingo.
12. Och hela deras kropp, deras rygg, deras händer och deras vingar,
så ock hjulen, voro fulla med ögon runt omkring; de fyra hade
nämligen var sitt hjul.
13. Och jag hörde att hjulen kallades »rundlar».
14. Och var och en hade fyra ansikten; det första ansiktet var en
kerubs, det andra en människas, det tredje ett lejons, det
fjärde en örns.
>Hes. 1,5 f.
15. Och keruberna höjde sig upp; de var samma väsenden som jag hade
sett vid strömmen Kebar.
>Hes. 1,3.
16. Och när keruberna gingo, gingo ock hjulen invid dem; och när
keruberna lyfte sina vingar för att höja sig över jorden, skilde
sig hjulen icke ifrån dem.
>Hes. 1,19 f.
17. När de stodo stilla, stodo ock dessa stilla, och när de höjde
sig, höjde sig ock dessa med dem, ty väsendenas ande var i dem.
18. Och HERRENS härlighet flyttade I sig bort ifrån husets tröskel
och stannade över keruberna.
19. Då såg jag huru keruberna lyfte sina vingar och höjde sig från
jorden, när de begåvo sig bort, och hjulen jämte dem; och de
stannade vid ingången till östra porten på HERRENS hus, och
Israels Guds härlighet vilade ovanpå dem.
20. Det var samma väsenden som jag: hade sett under Israels Gud vid
strömmen Kebar, och jag märkte att det var keruber.
21. Var och en hade fyra ansikten och fyra vingar, och under deras
vingar var något som liknade människohänder.
22. Och deras ansikten voro likadana som de ansikten jag hade sett
vid strömmen Kebar, så sågo de ut, och sådana voro de. Och de
gingo alla rakt fram.
>Hes. 1,9,12.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:09 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/26_10.html