Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Moseboken - 10 Kapitlet - 11 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 10:36-11:18. Fjärde Moseboken.
202
36 Och när den sattes ned, sade
han:
"Kom tillbaka, Herre,
till Israels ätters mångtusenden."
11 Kapitlet.
Folkets knorrande i Tabeera ochKibrot-Hattaava.
De sjuttio äldste. Vaktlar.
Men folket knorrade, och detta
misshagade Herren. Ty när
Herren hörde det, upptändes hans
vrede, och Herren eld begynte
brinna ibland dem och förtärde dem,
som voro ytterst i lägret. ps. 78:21.
2 Då ropade folket till Mose, och
Mose bad till Herren, och så
stannade elden av.
3 Och detta ställe fick namnet
Tabeera1, därför att Herrens eld hade
brunnit ibland dem. 5 Mos. 9: 22.
4 Och den blandade folkhop, som
åtföljde dem, greps av lystnad;
Israels barn själva begynte då också
åter att gråta och sade: "Ack, om
vi hade kött att äta!
2 Mos. 12: 38. 16: 3. Ps. 106: 14 f. 1 Kor. 10: 6.
5 Vi komma ihåg fisken, som vi
åto i Egypten för intet, så ock
gurkorna, melonerna, purjolöken,
rödlöken och vitlöken.
6 Men nu försmäkta våra själar,
ty här finnes alls intet; vi få intet
annat se än manna."
7 Men mannat liknade
korianderfrö och hade samma utseende som
bdelliumharts.
2 Mos. 16: 14, 31. Ps. 78: 24 f.
8 Folket gick omkring och samlade
sådant och malde det därefter på
handkvarn eller stötte sönder det i
mortel och kokte det sedan i gryta
och bakade kakor därav; och det
smakade såsom fint bakverk med
olja.
9 När daggen om natten föll över
lägret, föll ock mannat där.
1 D. ä. brand.
10 Och Mose hörde, huru folket
i sina särskilda släkter grät, var och
en vid ingången till sitt tält; och
Herrens vrede upptändes storligen,
och Moses själv blev misslynt.
11 Och Mose sade till Herren:
"Varför har du gjort så illa mot
din tjänare, och varför har jag så
litet funnit nåd för dina ögon, att
du har lagt på mig bördan av hela
detta Jolk?
12 Är då jag moder eller fader till
hela detta folk, eftersom du säger
till mig, att jag skall bära det i min
famn, såsom spenabarnet bäres av
sin vårdare, in i det land, som du
med ed har lovat åt deras fäder?
5 Mos. 1: 31.
13 Varifrån skall jag få kött att
giva åt hela detta folk? De gråta
ju och vända sig mot mig och säga:
’Giv oss kött, så att vi få äta.’
14 Jag förmår icke ensam bära hela
detta folk, ty det bliver mig för
tungt.
15 Vill du så handla mot mig, så
dräp mig hellre med ens, om jag
har funnit nåd för dina ögon, och
låt mig slippa detta elände."
16 Då sade Herren till Mose:
"Samla ihop åt mig sjuttio män av
de äldste i Israel, dem som du vet
höra till de äldste i folket och till
dess tillsyningsmän; och för dessa
fram till uppenbarelsetältet, och låt
dem ställa sig där hos dig.
2 Mos. 18:25 f.
17 Där vill jag då stiga ned och
tala med dig, och jag vill taga av
den ande, som är över dig, och
låta komma över dem; sedan skola
de bistå dig med att bära på bördan
av folket, så du slipper bära den
ensam.
18 Och till folket skall du säga:
’Helgen eder till i morgon, så skolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
