Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Samuelsboken - 5 Kapitlet - 6 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Första Samuelsboken. Kap. 5: 12-6: 14.
ark, så att den får komma tillbaka
till sin plats igen och icke dödar oss
och vårt folk." Ty en dödlig
förvirring hade uppstått i hela staden;
Guds hand låg mycket tung på den.
12 De av invånarna, som icke
dogo, blevo slagna med bölder; och
ropet från staden steg upp mot
him-melen.
6 Kapitlet.
Herrens ark föres tillbaka till Israels land.
Sedan nu Herrens ark hade varit
i filistéernas land i sju månader,
2 tillkallade filistéerna sina präster
och spåmän och sade: "Vad skola
vi göra med Herrens ark? Låten
oss veta, på vilket sätt vi skola sända
den till dess plats igen."
3 De svarade: "Om I viljen sända
bort Israels Guds ark, skolen I icke
sända bort den utan skänker; I
masten giva åt honom ett
skuldoffer. Då skolen I bliva botade,
och det skall då också bliva eder
kunnigt, varför hans hand icke
drager sig tillbaka från eder."
4 Då frågade de: "Vad för ett
skuldoffer skola vi giva åt honom?"
De svarade: "Fem bölder av guld
och fem jordråttor av guld, lika
många som filistéernas hövdingar;
ty en och samma hemsökelse har
träffat alla, också edra hövdingar.
5 I skolen göra avbildningar av
edra bölder och avbildningar av
jordråttorna, som fördärva edert
land; given så ära åt Israels Gud.
Kanhända tager han då bort sin
tunga hand från eder, så ock från
eder gud och från edert land.
! Sam. 5: 6.
6 Varför tillsluten I edra hjärtan,
såsom egyptierna och Farao tillslöto
sina hjärtan? Måste icke dessa,
sedan han hade utfört stora gär-
ningar bland dem, släppa
israeliterna, så att de fingo gå?
2 Mos. 7: 13, 22. 8: 15. 12:29 f.
7 Så gören eder nu en ny vagn,
och tagen två kor, som giva di, och
som icke hava burit något ok, och
spännen korna för vagnen, men
skiljen deras kalvar ifrån dem och
låten dem stanna hemma.
8 Tagen så Herrens ark och sätten
den på vagnen, och läggen de gyllene
klenoder I given honom såsom
skuldoffer ned i ett skrin vid sidan av
den, och låten den så gå åstad.
9 Sedan skolen I se efter: om den
tager vägen till sitt land, upp mot
Bet-Semes, så var det han, som
gjorde oss allt detta stora onda;
men om så icke sker, då veta vi,
att det icke var hans hand, som
hemsökte oss. Detta har då träffat
oss allenast av en händelse."
10 Männen gjorde så; de togo två
kor, som gåvo di, och spände dem
för vagnen; men deras kalvar
be-höllo de hemma.
11 Och de satte Herrens ark på
vagnen, därtill ock skrinet med
jordråttorna av guld och med
avbild-ningarna av svulsterna.
12 Och korna gingo raka vägen
fram åt Bet-Semes till; de höllo
alltjämt samma stråt och gingo där
ramande, utan att vika av vare sig
till höger eller till vänster. Och
filistéernas hövdingar gingo efter dem
ända till Bet-Semes’ område.
13 Men betsemesiterna höllo på med
veteskörd i dalen. När de nu lyfte
upp sina ögon, fingo de se arken;
och de blevo glada, då de sågo den.
14 Men när vagnen kom till
betse-mesiten Josuas åker, stannade den
där; och där låg en stor sten. Då
höggo de sönder trävirket på vagnen
och offrade korna till brännoffer åt
Herren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
