Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlagärningarna - 20 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Apostlagärningarna.
Kap. 20:8-25.
na. Och samtalet drog ut ända till
midnattstiden;
Apg. 2: 42, 46. 1 Kor. 16: 2.
8 och ganska många lampor voro
tända i den sal i övre våningen, där
vi voro församlade.
9 Invid fönstret satt då en yngling
vid namn Eutykus; och när Paulus
talade så länge, föll denne i djup
sömn och blev så överväldigad av
sömnen, att han störtade ned från
tredje våningen; och när man tog
upp honom, var han död.
10 Då gick Paulus ned och lade
sig över honom och fattade om
honom och sade: "Klagen icke så; ty
livet är ännu kvar i honom."
1 Kon. 17: 21. 2 Kon. 4: 32 f. Luk. 4: 39.
11 Sedan gick han åter upp och
bröt brödet och åt och samtalade
ytterligare ganska länge med dem,
ända till dess att det dagades; först
då begav han sig i väg.
12 Och de förde ynglingen hem
levande och kände sig nu icke litet
tröstade.
13 Men vi andra gingo i förväg
ombord på skeppet och avseglade
till Assos, där vi tänkte taga Paulus
ombord; ty så hade han förordnat,
eftersom han själv tänkte fara
landvägen.
14 Och när han sammanträffade
med oss i Assos, togo vi honom
ombord och kommo sedan till
Mi-tylene.
15 Därifrån seglade vi vidare och
kommo följande dag mitt för Kios.
Dagen därefter lade vi till vid Samos;
och sedan vi hade legat över i
Tro-gyllium, kommo vi nästföljande dag
till Miletus.
16 Paulus hade nämligen beslutit
att segla förbi Efesus för att icke
fördröja sig i provinsen Asien; ty
han påskyndade sin färd för att,
om det bleve honom möjligt, till
pingstdagen kunna vara i Jerusalem.
17 Men från Miletus sände han
bud till Efesus och kallade till sig
församlingens äldste.
18 Och när de hade kommit till
honom, sade han till dem:
"I veten själva, på vad sätt jag
hela tiden, ifrån första dagen då jag
kom till provinsen Asien, har
umgåtts med eder; Apg. 19: 10.
19 huru jag har tjänat Herren i
all ödmjukhet, under tårar och
prövningar, som hava vållats mig genom
judarnas anslag.
20 Och I veten, att jag icke har
dragit mig undan, när det gällde
något, som kunde vara eder nyttigt,
och att jag icke har försummat att
offentligen och hemma i husen
predika för eder och undervisa eder.
21 Ty jag har allvarligt uppmanat
både judar och greker att göra
bättring och vända sig till Gud och tro
på vår Herre Jesus.
Mark. 1: 15. Luk. 24: 47.
22 Och se, bunden i anden begiver
jag mig nu till Jerusalem, utan att
veta vad där skall vederfaras mig;
Apg. 19: 21.
23 allenast det vet jag, att den
helige Ande i den ena staden efter
den andra betygar för mig och säger,
att bojor och bedrövelser vänta mig.
Apg. 9: 16. 21: 4, 11, 33.
24 Dock anser jag mitt liv icke
vara av något värde för mig själv,
om jag blott får väl fullborda mitt
lopp och vad som hör till det
ämbete jag har mottagit av Herren
Jesus: att vittna om Guds nåds
evangelium. Apg. 21: 13. Gal. 1: 1.2 Tim. 4:7.
Tit. 1: 3.
25 Och se, jag vet nu, att I icke
mer skolen få se mitt ansikte, I
alla, bland vilka jag har gått
omkring och predikat om riket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
