Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlagärningarna - 22 Kapitlet - 23 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 22:23-23:8 Apostlagärningarna.
228
hovo de upp sin röst och ropade:
"Bort ifrån jorden med den
människan! Det är icke tillbörligt, att
en sådan får leva." Apg. 21: 36.
23 Då de så skriade och därvid
revo av sig sina kläder och kastade
stoft upp i luften,
24 bjöd översten, att man skulle föra
in honom i kasernen, och gav
befallning om att man skulle förhöra
honom under gisselslag, så att han finge
veta, varför de så ropade mot honom.
25 Men när de redan hade sträckt
ut honom till gissling, sade Paulus
till den hövitsman, som stod där:
"Är det lovligt för eder att gissla
en romersk’ medborgare, och det
utan dom och rannsakning?"
Apg. 16: 37. 23: 27,
26 När hövitsmannen hörde detta,
gick han till översten och
underrättade honom härom och sade: "Vad
är det du tänker göra? Mannen är
ju romersk medborgare."
27 Då gick översten dit och frågade
honom: "Säg mig, är du verkligen
romersk medborgare?" Han svarade:
"Ja." ..
28 Översten sade då: "Mig har
det kostat en stor summa penningar
att köpa den medborgarrätten." Men
Paulus sade: "Jag däremot har den
redan genom födelsen."
29 Männen, som skulle hava
förhört honom, drogo sig då strax
undan och lämnade honom. Och när
översten nu hade fått veta, att han
var romersk medborgare, blev
också han förskräckt, vid tanken på
att han hade låtit fängsla honom.
30 Då han emellertid ville få säkert
besked om, varför Paulus anklagades
av judarna, lät han dagen därefter
taga av honom bojorna och bjöd
översteprästerna och hela Stora rådet
att komma tillsammans. Sedan lät
han föra Paulus ditned och ställde
honom inför dem.
23 Kapitlet.
Paulus talar inför Stora rådet. Judarna stämpla
mot hans liv. Han bortföras till Cesarea
Och Paulus fäste ögonen på Rådet
och sade: "Mina bröder, allt
intill denna dag har jag vandrat inför
Gud med ett i allo gott samvete."
Apg. 24: 16. 2 Tim. 1: 3.
2 Då befallde översteprästen
Ana-nias dem, som stodo bredvid
honom, att de skulle slå honom på
munnen.
Joh. 18:22 f.
3 Paulus sade då till honom: "Gud
skall slå dig, du vitmenade vägg.
Du sitter här för att döma mig
efter lagen, och ändå bjuder du,
tvärtemot lagen, att man skall slå mig!"
3 Mos. 19: 15, 35. Hes. 13: 10 f. Matt.
23: 27.
4 Då sade de, som stodo där
bredvid: "Smädar du Guds överstepräst?"
5 Paulus svarade: "Jag visste icke,
mina bröder, att han var
överstepräst. Det är ju skrivet: ’Mot en
hövding i ditt folk skall du icke
tala onda ord."
2 Mos. 22: 28.
6 Nu hade Paulus märkt, att den
ena delen av dem utgjordes av
sad-ducéer och den andra av fariséer.
Därför sade han med ljudelig röst
inför rådet: "Mina bröder, jag är
farisé, en avkomling av fariséer.
Det är för vårt hopps skull, för de
dödas uppståndelses skull, som jag
står här inför rätta."
Apg. 4:1 f. 24:15, 21. 26:5 f. Fil. 3:5.
7 Knappt hade han sagt detta,
förrän en strid uppstod mellan
fariséerna och sadducéernä, så att
hopen blev delad.
8 Sadducéernä säga nämligen, att
det icke finnes någon uppståndelse,
ej heller någon ängel eller ande,
men fariséerna bekänna sig tro på
både det ena och det andra.
Matt. 22:23. Mark. 12:18. Luk. 20:27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
