Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar och sakupplysningar - Areopagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Ordförklaringar och sakupplysningar. Areopagen.
Åreopagen (Apg. 17: 19 f.). En höjd i Aten,
där stadens högsta domstol sammanträdde.
Också namn på själva domstolen.
Ariel [Ädel]. Står Jes. 29: 1 f., 7 såsom
symboliskt namn på Jerusalem. Uttrycket vill
sannolikt beteckna Jerusalem såsom (Guds)
altarhärd, en betydelse som ordet har Hes.
43: 15 f.
Ark. Egentligen låda, kista. Ordet användes
såsom benämning dels på Noas farkost (1
Mos. 6: 14 f.), dels på den låda,
"förbundets" eller "vittnesbördets ark", i vilken
lagens tavlor m. m. sägas hava förvarats (2
Mos. 25: 10 f., 22. 4 Mos. 10: 33 f. 1 Kon.
8: 1 f. Hebr. 9: 4). - Arkens gyllene lock,
överskuggat av kerubernas vingar och tänkt
såsom platsen för Guds uppenbarelse (2 Mos,
25: 17 f. 3 Mos. 16: 13 f.), kallas i den
svenska översättningen, efter Luthers
föredöme och i anslutning till den gamla grekiska
översättningen för nådastolen.
Asasel [Äsasel] (3 Mos. 16:8 f.). Ett
hemlighetsfullt trollväsen, som ansågs hava sitt
tillhåll i öknen.
ASGPa [Äséra] (5 Mos. 16:21. Dom. 6: 25 f.
2 Kon. 17: 16). Heligt träd eller upprest
helig påle som ofta förefanns på de
kanane-iska folkens heliga platser. Åtminstone i
vissa fall synes den hava varit tänkt såsom
en boning för eller en sinnebild av Astarte,
kärlekens och fruktsamhetens gudinna. Ett
i Jerusalems tempel insatt Aserabeläte
omtalas i 2 Kon. 21:7; jfr 23: 6 f.
Asiark [asiårk] (Apg. 19:31). Titel som bars
av tjänstgörande (och förutvarande) ordförande
i den av valda ombud bestående "lantdagen"
i den romerska provinsen Asien eller
måhända av denna församlings ledamöter
överhuvud.
Asidéer (1 Mack. 2: 42. 7: 13. 2 Mack.
14: 6), "de fromma", var under
mackabéer-nas tid benämningen på ett judiskt parti, som
ivrade för sträng laglydnad (jfr 2 Krön. 6: 41.
Ps. 30: 5).
Asien har ingenstädes i bibeln den omfattande
betydelse, som namnet numera äger. I
Macka-béerböckerna (1 Mack. 11: 13. 2 Mack. 3:3)
betecknar ordet det seleucidiska riket,
Väst-asien. I Nya test. (Apg. 2: 9. 1 Kor. 16: 19.
1 Petr. 1:1) betecknar det den romerska
provinsen Asien, vilken omfattade den
västliga delen av Mindre Asien. I denna
sistnämnda mening har ordet i den svenska
översättningen återgivits med "provinsen
Asien".
AspalatUS [aspålatus] (Syr. 24: 15). Ett slags
välluktande trä.
Astarte (1 Sam. 31: 10. 1 Kon. 11:5). Namn
på en österländsk kvinnlig avgud. Bildliga
framställningar om henne omtalas 1 Sam.
7:3. Samma gudom torde avses med
namnet AtePgatiS 2 Mack. 12:26. Se vidare
under AsePa.
Avvänja. Ett israelitiskt barn avvandes ofta
ej förrän vid tre års ålder (2 Mack. 7: 27).
Härav förklaras berättelsen i 1 Sam. 1:24 f.,
där vi få tänka oss Samuel såsom några år
gammal.
Baal. Egentligen herre. Så betecknas i bibeln
ofta kananéernas gud. Ordet ingår ock i
namnen på särskilda kananeiska
gudomligheter, såsom Baal-Berit (Dom. 8: 33),
Baal-Peor (4 Mos. 25: 3), Baal-Sebub (2 Kon.
1: 2 f.). Det sista namnet betyder
"flug-herren" (den gud, som skyddar mot
flug-och myggplågan). En ombildning av detta
namn är möjligen Beelsebul (enligt Matt.
12:24 "de onda andarnas furste"), förr,
efter mindre goda textkällor, i vårt Nya test.
kallad Beelsebub. Om Beelsebul är ett
självständigt namn, ej blott en missbildning av
den andra formen, så betyder det "husets
herre", "husbonden", en betydelse som rätt
väl passar till sammanhanget på det anförda
stället, såsom ock Matt. 10:25. - I
Babylon hade ordet Baal formen Bel (Jes. 46: 1.
Jer. 50: 2. Bel i Babylon v. 4 f.) och
betecknade där särskilt den gud, som annars
bar namnet Marduk {Merodak).
Balsam (1 Mos. 37: 25. Hes. 27: 17). Ett
slags välluktande kåda från vissa sydländska
örter och träd, använd till beredning av
rökverk, salvor, läkemedel osv.
Barn, Detta ord nyttjas, i enlighet med
hebreiskt språkbruk, i åtskilliga omskrivande,
delvis poetiska uttryck för att beteckna den,
som tillhör någon eller något, den som är
hemfallen åt något o. d.: Guds barn,
djävulens barn, ljusets barn (Ef. 5:8), Vishetens
barn (Syr. 4:11. Matt. 11:19), ondskans
barn och rikets barn (Matt. 13: 38), denna
tidsålders barn (Luk. 16:8), dödens barn (1
Sam. 20:31), eländets barn (Ords. 31:5)
osv.
Basalt (5 Mos. 3:11). En hård, till färgen
nästan svart bergart.
BaslliSk (Ords. 23:32. Jes. 11:8). Det
hebreiska ord, som av gammalt översättes
med basilisk, betecknar ett slags giftig orm.
I denna mening bör jämväl det svenska
ordet tagas.
Bat. Rymdmått motsvarande omkr. 36 liter.
Joh. 2: 6 står bat-mått för grundtextens
metretes, ett mått av samma omfång. Se
Mått, mynt och vikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
