Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar och sakupplysningar - Beelsebul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beelsebul.
Ordförklaringar och sakupplysningar.
438
Beelsebul [Beelsebul] och Bel. Se under
Baal.
Beka. Viktbeteckning; en beka = 1/% sikel.
Se Mått, mynt och vikt.
Beliar (2 Kor. 6: 15). Förr (efter mindre
goda handskrifter men i överensstämmelse
med ordets hebreiska form) belial. Betyder
egentligen uselhet, fördärv, men också usel,
fördärvlig, led, och har blivit en beteckning
för "fördärvaren", "den lede", dvs. djävulen.
Bergsbygden. I 5 Mos. 1:7. Jos. 10:40.
Syr. 46: 9 osv. beteckning för berglandskapet
i södra delen av Palestina.
Besatt. Behärskad av en eller flera onda
andar.
Beständiga brödet (4 Mos. 4:7). Se
Skådebröden.
Betoning av bibliska namn. Se regler härför
efter OrdfÖFkl.
Bibeln. Detta ord kommer av det grekiska
och latinska biblia, vilket ord egentligen blott
betyder böckerna men särskilt har blivit
beteckning för den efter hand uppkomna
samling av böcker, som för kristenheten har
blivit "böckernas bok", "den Heliga skrift".
Se vidare under Gamla testamentets
text, Nya testamentets text och
Testamente.
Bihustru kallas en kvinna, med vilken en
israelitisk man hade knutit en förbindelse vid
sidan av den lagfästa förbindelse, som han
hade med den eller dem som egentligen buro
hustrunamnet. Att taga flera hustrur och
därjämte bihustrur var enligt gammal
israelitisk rättsordning fullt tillåtligt; det senare
skedde stundom på den rätta hustruns egen
begäran (1 Mos. 30: 3 f.).
Bok. Forntidens böcker utgjordes vanligen av
långa remsor av papper (papyrus) eller
pergament, vid ändarna uppfästa på tvenne
kavlar. Texten var nedskriven spaltvis, och
alltefter som en läsare gick vidare, rullade
han papperet eller pergamentet över från
den kavle, som satt i skriftens ena ända till
den, som hade sin plats i den motsatta. Det
är sådana bokrullar som avses Jer. 36: 20
f. Sak. 5: 1 f. Upp. 5: 1 f. 6: 14 osv.
Bord. I äldre tider intogo israeliterna vanligen
sina måltider vid mycket låga bord, sittande
antingen på blotta marken eller på någon
matta. Mot slutet av den förkristna tiden
hade den grekisk-romerska seden att ligga
till bords blivit vanlig också i Palestina
(Judit 12: 15. Matt. 9: 10. Joh. 13: 12, 23)..
Såsom ännu stundom är fallet bland
ökenfolken omkring Palestina, kunde "bordet" un-
der mer ursprungliga förhållanden inskränkas
till en på marken utbredd matta eller ett
rundskuret skinn, som genom ett dragsnöre
i kanten kunde ombildas till ett slags säck
eller påse till förvarande av nödiga tillbehör,
en form som väl lämpade sig för
vandrings-livet. Härav förklarar man i Ps. 69: 23 den
eljest svårbegripliga tanken, att de
ogudakti-gas "bord" skulle för dem kunna bliva till
"en snara och ett giller".
Broder. Ofta i utvidgad användning om frände,
landsman, nästa, t. o. m. om make (Tillägg
till Est. 5: 9). I den äldsta kristna tiden
ofta om medlem av den kristna församlingen,
nästan liktydigt med kristen (Matt. 23: 8.
Apg. 28: 15. Fil. 4:21). Jfr Syster.
Brunn. I Palestina förekommo två slags
brunnar: sådana vilkas vatten kom från en
källåder i bottnen ("levande vatten", Joh. 4: 10
f.), och sådana som utgjordes av cisterner,
uthuggna i klippan eller murade i jorden,
till uppsamlande av regntidens vattenflöden
(5 Mos. 6: 11. Neh. 9:25). Brunnen
avsmalnade stundom uppåt och kunde då
täppas till genom en påvältrad större sten (1
Mos. 29: 2 f.) Illa byggda eller förfallna
brunnar kunde icke "hålla vatten": usla
brunnar, Jer. 2: 13. Brunnar tomma på
vatten kunde användas till fånggropar (1 Mos.
37: 22 f. Jer, 38: 6; jfr ock 2 Sam. 17: 18).
Brännoffer. Föreskrifter om det» *!ags offer
lämnas i 3 Mos. 1. Då brännoffret i dess
helhet brändes upp på altaret, kunde det
ock kallas Heloffer (5 Mos. 33: 10. Ps.
51:21).
Brödsbrytelse (Apg. 2:42, 46. 20: 7. i Kor.
10: 16). Beteckning för den äldsta kristna
församlingens gemensamma måltider
("kärleksmåltider", Judas v. 12), firade till
åminnelse av Jesu sista måltid med sina lärjungar,
då han "bröt brödet" och gav åt sina
lärjungar. I 1 Kor. 11: 20 kallas en sådan
måltid Herrens måltid, motsvarande "Herrens
heliga nattvard" i vårt kyrkospråk.
Bättring (Matt. 3:2. 4: 17. Apg. 5: 31).
Sinnesändring och omvändelse, i botfärdighet
inför Gud, till rätt gudsförhållande och till
lydnad för Guds vilja.
BÖneremSOr (Matt 23: 5). Beteckning för de
heliga pann- och armbindor, som de fromma
judarna, i bokstavlig åtlydnad av
nedanstående lagställen, anlade vid bön, och som
utgjordes av skinnremmar med vidhängande
tärningsformade kapslar, vilka innehöllo
pergamentband med avskrift av 2 Mos. 13:1 -
10, 11 - 16. 5 Mos. 6: 4-9. 11: 13-21.
Vid morgonbönen bands en sådan kapsel på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
