Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar och sakupplysningar - Mullbärsfikonträd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Ordförklaringar och sakupplysningar. Mullbärsfikonträd.
meriy "folkräkningsboken", redogör bl. a. för
huru folket mönstrades och räknades; 5.
Deutewnomium, "den andra lägens bok",
upprepar och fullständigar lagstadganden, som
hava ingått i de föregående böckerna.
MullbårsfifeontPäd (1 Kon. 10: 27. Am. 7:14.
Luk. 17:6. 19:4). Ett träd med tjock stam
och starka grenar, också kallat sykomor, som
har en viktig användning såsom virke; dess
frukter hava likhet med fikon. - Det hos
oss mer bekanta, till ett helt annat växtsläkte
hörande "svarta mullbärsträdets" frukter
omtalas i 1 Mack. 6: 34.
Murlod (eller sänklod) och mätsnöre
omtalas ej blott såsom använda vid uppförandet
av byggnader, utan ock när fråga är om
deras jämnande med marken. Jfr Jes. 34: 11:
förödelsens mätsnöre och förstörelsens murlod.
Jfr också 2 Kon. 21: 13. Klag. 2:8.
(Ps. 45:9. Matt. 2:11. Joh. 19:39).
Dyrbar, till salvor och rökverk använd kåda
av vissa sydländska växter. Högst skattades
myrradropp, växtens självrunna saft (2 Mos.
30: 23; jfr Höga V. 5: 5).
Månadsrasande (Matt. 17: 15). Med detta
uttryck betecknades stundom personer, som
ledo av fallandesot eller någon likartad
sjukdom. Den avsedda sjukdomen ansågs bero
på skadliga inflytelser från månen (jfr Ps.
121:6).
Mått* Står Upp. 6: 6 för grundtextens choinix,
rymdmått motsvarande omkr. en liter. Se
Mått, mynt och vikt.
Människosonen. Så benämnde, enligt
evangelierna, Jesus ofta sig själv; dessutom
förekommer samma benämning i Apg. 7: 56.
Namnet är hämtat från Dan. 7: 13, där en
människoson efter judiskt och särskilt
ara-meiskt uttryckssätt (jfr Ps. 8: 5. 80: 18. 144: 3.
Hebr. 2: 6; jfr ock Dan. 2: 38) är
likbety-dande med en människa. Samma källa
föreligger vid uttrycket "en (någon) som liknade
en människoson", Upp. 1: 13. 14: 14.
Mätsnöre. Se Muplod.
Naken. Säges Jes. 20:3. Mik. 1:8 osv. om
den som blott har livklädnaden, icke manteln
på sig. Jfr Joh. 21: 7.
Namn. Om Namnet såsom ersättningsord för
Jehova (Jahvé) se under HePPen. Uttrycket
{göra något) i någons namn betyder stundom
"enligt någons uppdrag", "å någons vägnar",
"på grund av någons fullmakt" (t. ex. Joh.
5: 43) osv., stundom ock "under nämnande
(åkallande) av någons namn" (Matt. 7: 22.
Ef. 5:20. Jak. 5:14; jfr 1 Mos. 48:20.
Apg. 19: 13). I den sistnämnda betydelsen
står uttrycket också i: döpa i någons namn
(Apg. 2:38. 10:48). På några ställen (där
den grekiska texten uttrycker i med
preposi-tionen eis) betyder dock anförda uttryck, i
överensstämmelse med innebörden av den
gängse grekiska ordförbindelsen eis önoma,
snarast "döpa för någons räkning", så att
den som döpes bliver dens egendom, i
vilkens namn dopet sker. Så Matt. 28: 19.
Apg. 8: 16. 1 Kor. 1: 13, 15. - I Ps.
118:26 och på de ställen i Nya test., där
samma vers citeras (Matt. 21:9. 23: 39 osv.),
höra orden "i Herrens namn", enligt de
hebreiska accenttecknen, till välsignad, icke till
kommer, och böra förklaras såsom i Ef. 5:20
(se ovan); jfr ock 5 Mos. 21:5. Ps. 129:8.
NaPdUS (Höga V. 4: 13. Mark. 14:3). En
österländsk växt, vars rot är synnerligen
välluktande.
NasaPé. Beteckning för Jesus såsom
härstammande från N åsaret; stundom med bibegrepp
av ringaktning. I Apg. 24: 5 benämnas de
första kristna nasaréer såsom lärjungar till
Jesus nasaréen.
NasiP [nasir] eller Guds nasiP. Benämning
på den som enligt 4 Mos. 6: 2 f. hade
blivit helgad åt Gud eller genom eget löfte
hade helgat sig åt honom, med förpliktelse
att för alltid eller för bestämd tid avstå från
vissa eljest tillåtna ting, bl. a. förtärande av
starka drycker. Simson, Samuel, Johannes
Döparen voro nasirer. Jfr ock 1 Mack.
3:49. Apg. 18: 18. 21: 23.
Nattvakt. Se under Tid. Tidsberäkning.
NebO, som Jes. 46: 1 namnes vid sidan av Bel,
var likasom denne en babylonisk gud. På
himmelen tedde han sig såsom planeten
Merkurius. - Också namn på ett berg i
moabiternas land (5 Mos. 32: 49) samt på
olika städer i Palestina.
Nya Testamentets text. Nya testamentet
är i sin nuvarande gestalt avfattat på
grekiska, nämligen det sengrekiska språk (koiné)
som vid tiden för kristendomens uppkomst
allmänt talades i Palestina och kringliggande
länder. Vissa delar synas förutsätta
arame-iska grundskrifter, som sedan hava blivit
översatta till grekiska. Ända till
boktryckarkonstens uppfinning kunde texten
mångfaldigas allenast genom att skrivas av för hand.
De äldsta och viktigaste till vår tid bevarade
handskrifterna av Nya test. gå tillbaka till
300- och 400-talen. Från senare tider
finnes dessutom en stor mängd handskrifter av
större eller mindre värde. De olika hand-
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
