Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli bref till romarena.
Kap. 5: 15 —17.
«denna närmare genom att framhålla
olik-iieten eller motsatsen mellan det, som vi fått
^f den ene och af den andre. Det ord, som
vi här öfversatt med »öfverträdelse»,
betyder egentligen fall. Samma ord i Matt.
14 samt här nedan i v. 16, 18, 20.
’Till meningen går det på ett ut med det
i v. 14 begagnade ordet »öfverträdelse».
** Med nådegåfvan menas allt, hvadvi
af Gud fått i Kristus.
*** Den ende är Adam, de många äro
alla hans efterkommande, hvilka kallas de
inånga såsom motsats mot den ende.
t I och med Adams fall var deras död
,gifven, och det uttrycker Paulus så: »att de
;hafva dött». Ty från honom gick synden
öfver på dem alla, och med synden följde
döden. Att för öfrigt här menas den
lekamliga döden, synes af sammanhanget.
tt Är det visst, att alla hafva dött i
följd af Adams fall, så är det ännu mer
irisst o. s. v. Se anm. till v. 9.
ttt J^su Kristi nåd är den nåd, som
- Jesus Kristus bevisat oss, då han i lydnad
för fadern blifvit vår förlossare. I denna
:hans nåd är det, som Guds nåd och
gåf-van öfverflödat till de måiaga, alldenstund
4et är Gud, som genom honom utför sina
Terk. Se anm. till kap. 2: 3 6.
*t rättfärdighetens gåfva (v. 17), som
-har sin grund i Guds nåd.
*ft d. v. s. tillfallit de många så, att
den vida öfverväger synden och alla dess
följder. Jemför v. 20. Med »de många»
menas här icke samma de många som i
den foregående delen af versen utan de
troende. Adam och Kristus framställas
såsom stamfäder för hvar sitt slägte. Adam
står å ena sidan såsom den ende, från
hvil-ken synd och död gått öfver på de många,
som. tillhöra honom (hans slägte). A
andra sidan står Kristus såsom den ende,
från hvilken rättfärdighet och lif gått öfver
på de många, som tillhöra honom (genom
tron). Om denna sak säger Luther:
»Paulus säger, att Adam var en förebild till
Kristus, ändock Adam gaf oss synden och
döden i arf men Kristus rättfärdigheten
och lifvet. Men likheten ligger icke uti
sjelfva arfvet utan i ärftligheten, som gör,
att likasom synden och döden genom arf
vidlåda och följa dem, som födas af Adam,
så vidlåda och följa rättfärdigheten och
lifvet dem, som födas af Kristus» (se
Luthers evangeliipostilla på sönd. septuag.
§ 4).
16. Och icke såsom genom en
enda, som syndat, (är) gåfvan,*
:t>j domen (är) af en enda** till
fördömelse, *** men nådegåfvan
(är) af många öfverträdelserf till
rättfärdigande, ft
* d. v. s. med gåfvan förhåller det sig
icke såsom med det, som vi fått genom
den ende, som syndade.
nämligen Adam. Meningen kan äfven
vara: en enda öfverträdelse (jemförv. 18).
*** Af den ende, nämligen Adam och
hans synd, har Guds dom kommit till
fördömelse. Detta vill icke säga, att Gud
för Adams synd fördömt alla menniskor,
utan endast att fördömelsen har sin
yttersta grund i Adams synd. För öfrigt visar
sammanhanget, att med fördömelse här
menas icke den eviga fördömelsen utan
den Guds dom, till följd af hvilken den
lekamliga döden träffar alla menniskor.
Guds dom var: På hvad dag du deraf äter,
skall du döden dö (1 Mos. 2: 17). När
menniskan åt, vardt denna dom till
fördömelse, d. v. s. till verklig död, och det icke
blott för Adam utan för alla hans
efterkommande, emedan hans synd gick öfver
på alla dessa (v. 12).
f Utgångspunkten för nådegåfvan var
de många öfverträdelserna, som rådde i
verlden, och som påkallade denna
fräls-ningsgerning från Guds sida.
ff d. v. s. till att åstadkomma ett
tillstånd af rättfärdighet. Om betydelsen at
grundtextens ord på detta ställe se anm.
till v. 18. Somliga bibeltolkare öfversätta
det här med rättfärdigande dom. Men
sammanhanget med v. 17 visar, att det
bör fattas såsom uttryckande ett
meddelande af rättfärdighetens gåfva.
17. Ty om genom den endes
öfverträdelse döden har kommit
till konungavälde * genom den
ende, mycket mer** skola de,
som få*** nådens och
rättfärdighetens gåfvas öfverflöd,f komma
till konungavälde ff i liffff
genom den ende, Jesus Kristus.*f
* Ordagrant: har blifvit konung.
Döden betraktas såsom en konung, emedan
alla menniskor äro till följd af synden
underkastade hans välde.
** mycket mer visst ’är det, att o. s. v.
*** Med dessa menar apostelen de
tro-ende.
t d. v. s. den öfver alla synder
öfver-flödande nåden och rättfärdighetens gåfva.
Rättfärdighetens gåfva är den gåfva, som
består i rättfärdighet.
— 83 —
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>