- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
87

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 14 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli bref till romarenä.

Kap. 11: 30—33.

som icke äter, må icke döma den,
som äter,* ty Gud har tagit
honom till sig.**

Rom. 15: 7. Kol. 2: 16.

* De, som voro mer fria, frestades att
förakta de andra såsom bundna. De
senare deremot frestades att döma de förra
såsom icke nog allvarliga.

** Gud har upptagit honom i sin
gemenskap, och då tillkommer det icke dig
att döma honom.

4. Du — hvem är du, som
dömer en annans tjenare? För
sin egen herre* står han eller
faller.** Men han skall stå, ty
herren är mäktig att göra honom
stående, t

Jak. 4: 12.

* d. v. s. för Kristus, som är af Gud
satt till att vara församlingens herre.

** Att stå eller falla är att förblifva
eller icke förblifva fast i tron. Huruvida
han stÅr eller faller, det är en sak, som
rör hans egen herre och icke någon annan.
Deröfver är icke du satt att vara domare.
Naturligtvis klandrar apostelen här alls icke
den kristliga kärlekens nit derom, att de
troende må blifva beståndande i tron.
Hans tal rör endast det kärlekslösa
dömandet.

f bevara honom, så att han icke faller
utan blir behållen i tron och
gudaktig-heten.

5. Ty* den ene gör skilnad
mellan dag och dag,** men den
andre håller hvarje dag lika. f Hvar
och en vare fullviss i sitt eget
sinne, tt

* Ordet ty är mycket svårt att förklara.
Apostelen tyckes med detsamma vilja
anföra ett bevis på, hvad han nyss sagt, att
herren väl kan hålla de sina stående, äfven
om de i vissa stycken tänka olika. Och
detta bevis består då deri, att den ene
kan vara lika gudfruktig som den andre,
trots de olika tankarna. — I många
handskrifter af nya testamentets grundtext
saknas doek ordet ty.

Ordagrant: dömer dag framför dag,
d. v, 8. dömer den ena dagen heligare än
den andra. Apostelen afser der sådana,
som ännu voro bundna vid de judiska
fest" och fastedagarna, så att de ansågo
dem heligare än andra dagar,

t Ordagrant: dömer hvarje dag, d. v. s.
dömer den ena dagen lika helig som den
andra. Om söndagsfirandet är här icke
fråga, men naturligtvis ega apostelens ord
tillämpning äfven på söndagen. Se vidare
tilläggsanmärkningen i slutet af detta
kapitel.

tt oberoende af andras omdöme.

6. Den som aktar på dagen,*
han aktar derpå för herren;**
och den som äter, han äter för
herren, ty han tackar Gud;***
och den som icke äter, han låter
för herren bli att äta och tackar

Gud. t

1 Kor. 10: 31.

* den hvars sinne är riktadt på den af
honom såsom helig ansedda dagen.

** herren till behag, emedan han tror,
att herren så vill. Att med herren här
menas Kristus, synes af sammanhanget
särskildt af v. 9. — I somliga
bibelöfver-sättningar finnas här tillagda följande ord:
och den som icJce aktar pä dagen, han
låter för herren hli att akta derpå. Men
dessa ord saknas i alla de äldsta och bästa
handskrifterna.

*** Med denna tacksägelse menas den
tacksägelsebön, som hos judarna och sedan
bland de kristna föregick hvarje måltid.
Jemför Matt. 15: 3 6, 26: 27, Ap. G. 27: 85,
1 Tim. 4; 4 m. fl. st. Om nu den
troende menade, att det, som han gör, miss
hagade herren, så skulle han naturligtvis
icke kunna tacka Gud dervid.

t När han med undvikande af köttmat
sätter sig att äta sina grönsaker.

7. Ty ingen af oss lefver för
sig sjelf,* och ingen dör för sig
sjelf.**

1 Petr. 4: 2.

* så att han skulle göra sig sjelf, sin
egen nytta, ära eller dylikt till mål för
sitt lif. Jemför 2 Kor. 5: 15.

** så att han med sin död skulle afse
att vinna något för egen räkning, t. ex.
ära. Denna verldens hjeltar — de »dö för
sig sjelfva»: de söka äfven genom sin död
göra sitt namn stort i verlden.

8. Ty om vi lefva, så lefva
vi för herren, och om vi dö, så
dö vi för herren.* Antingen vi

— 87 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free