- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
109

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 1 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli första bref till korintierna. Kap. 1: 17 — 21..

* Jemför Rom. 12: i, 15: 3 0, 2 Kor.
10: 1, 2 Tess. 3: 12. ’Det gäller Jesu
namn; må det beveka eder.

föra en och samma bekännelse.

** ^ Grundtextens ord, som vi här
öfver-satt med fullkomna, betyder egentligen:
foringa till rätta, laga i ordning (se Matt.
4: 21), laga att allt är så, som det bör
vara, fullkomna. Samma ord i Luk. 6:
4 0, 1 Petr. 5: 10. Så länge söndringar
förefinnas, är icke förhållandet inom
församlingen sådant, som det bör vara.

t ett och samma kristliga sinne. Om
ordet sinne se anm. till Rom. 1: 28, 12:

— Somliga bibeltolkare öfversätta: i
ett och samma förstånd.

tt en och samma mening i de ting,
som röra frälsningen. När de troende
hafva samma kristliga sinne och samma
mening, då följer, att de ock föra en och
samma bekännelse, och då är tillståndet
inom församlingen sådant, som det bör
vara — förutsatt nämligen att den mening,
som de hysa, är öfverens med evangelium.

11. Ty* det har blifvit mig
meddeladt om eder, mina bröder,
af Kloes folk,** att striderf äro
bland eder.

* Paulus angifver här orsaken till, att
han gör denna förmaning.

** Hvem Kloe varit, vet man ej.
Möjligen har hon varit en medlem af den
kristna församlingen i Korint. Man kan
då tänka sig, att någon af hennes husfolk
kommit till Efesus och omtalat för Paulus
de söndringar, som rådde i Korint. Dock
är det mer sannolikt, att hon varit
medlem af den kristna församlingen i Efesus,
och att några af hennes husfolk, som varit
i Korint, kommit hem och för apostelen
omtalat ställningen i dervarande
församling. Att Paulus äfven af den korintiska
församlingens sändebud, som voro hos
honom (kap. 16: 17), fått veta derom, det
lider intet tvifvel. Men för att icke inom
församlingen uppväcka några obehagliga
känslor mot dessa, nämner han ingenting
derom utan uppgifver endast, att han hört
det af Kloes folk. Detta är ock, hvad som
gör det troligt, att Kloe icke har tillhört
församlingen i Korint. Apostelen ville af
ren finkänslighet icke låta korintierna veta,
att det var genom medlemmar ur deras
egen församling han fått höra, hvad hao
visste.

t således icke blott fredliga och
kärleksfulla meningsutbyten utan strider, d. v. s.
köttsliga disputationer. Sådana strider vi-

sade, icke blott att de hade olika meningar,
utan ock att de i sinnet voro bittra mot
hvarandra. Och med afseende derpå är
det han förmanar dem att vara
fullkomnade i ett och samma sinne och en och
samma mening. Enhet i meningar är ett
stort och vigtigt mål för föramlingen att
sträfva efter. Men der hon ännu icke nått
denna enhet, bör hon se till, att dock ett
och samma sinne må råda bland hennes
medlemmar, på det de må i kärleken kunna
undervisa och hjelpa hvarandra, tills de
komma till samma mening. Blifva de i
sinnet bittra mot hvarandra, då uppstå strider
och söndringar. — För öfrigt må märkas,
att de söndringar, som Paulus talar om,
icke hade gått derhän, att församlingen
fallit sönder. Ännu höll hon i yttre måtto
tillsammans, såsom man kan se af kap.
11: 18, 14: 2 3. Söndringarna bestodo uti
inre slitningar mellan
församlingsmedlemmarna. Apostelen upplefde aldrig den
sorgen att se någon församling falla sönder
i en mängd sekter. Men kunde de inre
slitningarna bereda honom så stora
bekymmer, huru skulle han icke då hafva
sörjt, om han fått se församlingen falla
sönder?

12. Men jag menar detta, att
hvar och en* af eder säger: Jag
tillhör Paulus, men jag Apollos,
men jag Kefas,** men jag
Kristus. t

1 Kor. 3: 4.

* Icke blott några få, utan hela
församlingen var inbegripen i dessa strider.

Paulus kallar vanligen Petrus med
hans hebreiska namn Kefas. Endast i Gal.
2: 7, 8 kallar han honom Petrus.

t Hvad dessa partier angår, så torde
de hafva uppkommit på det sätt, att
judiskt sinnade lärare inträngt i församlingen.
Dessa hafva visserligen ej direkt uppträdt
mot Paulus men likväl i någon mån lärt
annorlunda än han samt dervid åberopat
sig på Petrus. Så har ett parti
uppkommit, som berömt sig af Petrus gentemot
dem, som strängt höllo på Pauli predikan
och derför sade sig tillhöra Paulus. —
Hvad angår dem, som berömde sig af
Apollos, kan man af det, som
apostla-gerningarna säga om honom, lätt föreställa
sig, att han visserligen icke i läran
afvi-kit från Paulus men likväl predikat på
ett mer filosofiskt sätt, medan Paulus i
sin predikan varit enkel och rätt fram.
Deraf har kommit, att somliga mer tyckt
om Paulus, andra mer om Apollos, och

~ 109 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free