Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 14 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 14: 4 0 —15: 3.
Pauli första bref till korintierna.
** sträfven ifrigt efter (jemför kap.
12: 31).
t de andliga gåfvorna. Apostelens
uttryck torde här likasom i kap. 12: i böra
fattas om de andliga gåfvorna i
allmän-iiet, ehuru han, såsom sammanhanget
visar, närmast tänker på tungotalandet och
profeterandet (se v. 2, 3, 39).
tt Ordagrant: mer, d. v. s. mer än om
de öfriga gåfvorna.
2. Tj den, som talar med
tunga,* talar icke för menniskor**
utan för Gud; ty ingen hör;f
men han talar med andeff
hemligheter, f*
* Om tungotalandet se tilläggsanm. i
slutet af kap. 12.
för att säga menniskor något.
t ingen förstår, hvad han säger; och
livad man icke förstår, det är, såsom hörde
man det icke. Att apostelen säger ingm,
dermed uttrycker han det allmänna
förhållandet men förnekar icke, att ju
enskilda funnos, som hade gåfvan att
förstå och uttyda tungotalandet. Se v. 27
f. Om ett sådant bruk af uttrycken
»ingen», »alla» o. dyl. se anm. till Joh.
3: 32.
ff Med ande menar apostelen icke Guds
ande utan menniskans högre, andliga
väsen (se v. 14). Att "oMa med ande»,
då det säges i motsats mot att tala med
förstånd (v. 15), betyder att tala i ett
tillstånd af andlig hänryckning, hvarvid
förståndets verksamhet är upphäfd. Märk
för öfrigt, huru tungotalandet här
förklaras såsom ett talande med ande och icke
såsom ett talande på främmande tungomål.
t* d. v. s. han talar sådant, som för
hans åhörare är obegripligt. Och
obegripligt är det icke till följd af sitt innehåll,
ty detta kan genom tolkning göras
begripligt (v. 5), utan till töljd af
framställningssättet.
3. Men den, som profeterar,
talar för menniskor* nppbjggelse**
och förmaning f och tröst.
* Den, som profeterar, talar genom
in-gifvelse af den helige anden, men icke i
hänryckning. I profeterandet är
förståndet verksamt, och hvad profeten säger,
förstås derför af dem, som höra honom.
Derför säger apostelen, att den, som
profeterar, talar föv mennisJcor.
** Om ordet uppbyggelse se anm. till
Rom. 14: 19.
t Om betydelsen af detta ord se anm.
till Rom. 12: 8.
4. Den, som talar med tunga,
uppbygger sig sjelf,* men den,
som profeterar, uppbygger en
församling. **
* Genom det hänryckta tungotalandet
erfar han en guddomlig kraft till sitt eget
fullkomnande, fastän hans
förståndsverksamhet för tillfället är upphäfd.
** Att profetera och att tala
uppbyggelse är icke samma sak. Den, som
profeterar, talar visserligen alltid uppbyggelse,
men deraf följer icke, att hvarje
uppbyg-gelsetal kan kallas profetia. Äfven en
lärare talar uppbyggelse, men icke är
derför hvarje läroföredrag en profetia eller
hvarje lärare en profet. Det förhåller sig
på samma sätt med tungotalandet. Den
som talar med tunga, han uppbygger sig
sjelf, säger apostelen. Men deraf följer
alls icke, att hvar och en, som uppbygger
sig sjelf, är tungotalare. Om skilnaden
mellan profeterandet och lärandet se anm.
till kap. 12: lo.
5. Men jag vill, att I alla
talen med tungor, men hellre att
I profeteren. Men den, som
profeterar, är större^ än den, som
talar med tungor, derest han icke
uttyder,** på det att
församlingen må få uppbyggelse. t
* han har en större gåfva.
Af dessa ord synes, att den, som
hade tungotalandets gåfva, stundom egde
gåfvan att uttyda det talade. Stundom
saknade han dock den gåfvan (se v. 28).
f Märk, huru apostelen bedömer
gåf-vornas större och mindre värde efter det
andliga gagn, som församlingen kan hafva
af dem.
6. Men nu,* bröder, om jag
komme till eder, talande med
tungor,** hvad ga-gn skall jag
göra eder, om jag ickef talade
till eder antingen i uppenbarelse
eller i kunskap, eller i profetia
eller undervisning?ff
då nu så är, att tungotalaren icke
uppbygger församlingen utan endast sig
sjelf.
** utan att uttyda det talade.
— 170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
