Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till efesierna - 1 Kapitlet - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 1. 2 3—2: 1.
Pauli bref till efesierna.
f ty honom hör den skapade verlden
tilL Elan är hennes herre och mål
(jem-för v. 10). Se Kol. 1: le, Ebr. 2: lo.
ff Kristus uppfyller hela den skapade
verlden med alla ting, ty genom honom,
äro alla ting skapade och skapas
fortfarande (se Joh. 1: 3j 1 Kor. 8: G, Kol. 1:
16 följ.). Och ha», som sålunda uppfyller
allt, han är den, som medelst anden
genomtränger och uppfyller församlingen. —
Apostelens ord kunna ock öfversättas: som
wpp-fyller allt i alla. Detta skulle betyda:
hos alla troende uppfyller Kristus allt med
sina andliga gåfvor; han uppfyller
förståndet med ljus, viljan med helighet, känslan
med renhet o. s. v. Det är dock icke att
antaga, att apostel^n med ordet allt här
menar något annat än i v. 22, der det
betecknar allt skapadt. — Märk, att
Kristus icke kallas alltings hufvud utan
församlingens hufvud, upphöjd såsom herre
öfver allting.
Tilläggsanmärlcning till v. 10.
Före syndens inträdande voro alla
skapade väsen i en osöndrad, organisk enhet
och fullkomlig harmoni förenade under
Guds regimente. Allt samlade sig i Gud
såsom i sin medelpunkt och sitt yttersta
mål. Detta förhållande upphörde genom
synden. I himlarna slets enhetsbandet
derigenom, att en del af änglarna syndade
och afföll från Gud. Derifrån öfvergick
synden genom frestelse till våra första
föräldrar. De afföllo från Gud, och från dem
fortplantade sig synden medels den
lekamliga födelsen ut igenom hela deras slägte
(Rom. 5: 12). Detta inverkade äfven på
den förnuftlösa skapelsen, som träffades af
en förbannelse (se Rom. 8: 20 och anm.
dertill). Den hushållning, som Gud
beslu-tit att vid tidernas fullhet genom Kristi
sändning inrätta, hade till ändamål att i
Kristus, såsom medelperson, äter till ett
sammanfatta allt det i himlarna och på
jorden sönderslitna, sammanfatta det åt
Gud, så att det återstäldes till samma
osöndrade enhet och fullkomliga harmoni, som
varit från begynnelsen, under honom såsom
alla tings medelpunkt och mål (jemför 1
Kor. 15: 2 8). Guds frälsningsråd i
Kristus afser sålunda icke blott menniskans
utan hela verldsalltets återställelse, såvidt
detta blifvit genom änglars och menniskors
synd förstördt. Ingen del af verldsalltet,
ingen blomma, intet djur, ingen annan
varelse, ja icke ens de heliga änglarna be-
finna sig nu i samma tillstånd, som de
skulle vara uti, om synden icke vore. Och
de kunna icke återställas på annat sätt
än derigenom, att synden åter upphäfves
(se Rom. 8: 21 och anm. dertill). Derför
skall Kristus just såsom sy ndab orttag are
(Joh. 1: 29) blifva den, i hvilken slutligen
alla till sin enhet och ursprungliga ställning
nu rubbade ting skola äter sammanfattas
åt Gud. Derhän syftar hela den
närvarande verldsutvecklingen. Med Kristi
återkomst och rikets upprättande inträder en
ny tidsålder, under hvilken Kristus
fullständigt tillintetgör alla fiendtliga makter,
hvarefter han lemnar riket åt Gud, och
Gud blir allt i alla (1 Kor. 15: 2 4—28).
Då är fullständigt genomfördt det
»sammanfattande», som Paulus här talar om.
När man på detta bibelställe velat bygga
läran om alla varelsers slutliga salighet,
så har man förhastat sig. Den dag skall
komma, då himlar och jord och alla deri
befintliga varelser skola vara samlade i
fullkomlig harmoni i Gud. Men långt ifrån
att detta skulle ske genom alla
ogudak-tiga och fiendtliga menniskors och andars
frälsning, skall det tvertom ske derigenom,
att alla fiendtliga makter varda krossade,
sedan de utkorade, som Gud förutsett,
blifvit frälsta. Se derom de tydliga orden i
1 Kor. 15: 2 4—2 7 och anm. dertill, Ap.
G. 3: 21, Matt. 25: 4i m. fl. st. En ny
himmel och en ny jord, deri rättfärdighet
bor, det lofvar evangelium bestämdt (2
Petr. 3: 13). Men att alla från
begynnelsen skapade varelser skola vara att finna
i dessa himlar eller på denna jord, det är
en för nya testamentet främmande tanke,
huru upplyftande och tilltalande den för
öfrigt än må synas.
2 Kapitlet.
Frälsningen är af nåden (v. 1—10).
Skilje-muren mellan hedningar och judar är upphäfd
i Kristus (v. 11—22).
F. / — 9 aftonsångstext tredje sond. e. tref. IL
4 0—16 aftonsångstext andra sänd. ef t.
trettondedag jul. J.
4 7—22 aftonsångstext pingstdag. I.
Afven eder,* varande döda*^
genom edra öiVerträdelser
och synder,
Kol. 2: 12.
* Här visar nu apostelen, huru Guds
starkhets kraft verkat hos de troende efe-
— 288 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
