Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakobs bref - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 2: 14 — 22.
Jakobs bref.
Ordagrant: hafven icke tron uti
anseende till personer, d. v. s. hafven icke
tron pä det sättet, att den ligger i, är
förbunden med anseende till personer.
2. Ty* om i eder synagoga**
kommit in en man med guldring
på finger, (klädd) i en lysande
klädnad, men äfven en fattig
kommit in i smutsig klädnad,f
* Jakob förklarar här, hvad han i v.
1 menat med att hafva anseende till
personer.
** De på Jesus troende judarna hade
egna synagogor till skilnad från de otrogna.
t Af hela sammanhanget i v. 2—4
synes klart, att med den rike och den
fattige, som komma in i de troendes
synagoga, icke menas kristna, som höra
synagogan till, utan otrogna, som komma
der-in för att höra och se på de troendes
guds-tjenst. Att sådana kommo, var ju helt
naturligt, alldeles som det sker nu. Se 1
Kor. 14: 2 2 f.
3. och I sågen på den, som
bure den lysande klädnaden,* ocli
säden: Du, sitt här beqvämt,**
och säden till den fattige: Du,
stå der, eller: Sitt nedanför min
fotapall, f
* I fästen eder uppmärksamhet icke på
mannens beskaffenhet utan på hans kläder.
** Ordagrant: skönt.
t d. v. s. på golfvet invid min fotapall.
4. hafven I (då) icke gjort
skilnad* inom eder sjelfva och
blifvit domare med onda
tankar?**
* Grundtextens uttryck här är mycket
svårfattligt och har af bibeltolkare blifvit
öfversatt och fattadt på många olika sätt.
Vanligen betyder det i nya testamentet tvifla
(se Matt. 21: 21, Mark. 11: 23, Rom. 4:
20). Somliga öfversätta derför: Hafven I
då icke tviflat, d. v. s. kommit i strid med
eder tro? Ty att göra en sådan åtskilnad
mellan menniskor är tvärt i strid mot den
kristna tron.
** blifvit domare, som tänka och döma
vrångt, då I hafven grundat edert omdöme
på personers klädsel eller förmögenhet. —
Det som Jakob här klandrar, förekommer
ännu mycket ofta. Om en ogudaktig rik
man kommer in i en andlig sammankomst,
som hålles af troende, så göres mycket
stor affär af honom för att skaffa honom
en beqväm plats o. s. v. Kommer deremot
en fattig in, så får han sjelf se sig om^
hvar han kan finna plats att sitta eller
stå. Och dock borde man visa honom
samma uppmärksamhet och välvilja som
den rike.
5. Hören, mina älskade
bröder, har icke Gud utvalt de
fattiga för verlden* (att vara) rika
i tro** och arfvingar till riket,f
som han har lofvat åt dem, som
älska honom?
Luk. 6: 20. 1 Kor. 1: 26 följ., 2: g.
* d. v. s. dem, som inför verlden gälla
såsom fattiga. Grundtextens uttryck kan
ock öfversättas: dem, som äro fattiga i
anseende till verlden, d. v. s. som sakna
verldsliga egodelar. Till meningen går det
ena på ett ut med det andra.
** i tron rika på himmelska egodelar,
t det tillkommande gudsriket. Se Matt.
6:10 och anm. dertill. — Att de troendes
församling mestadels består af sådana, som
i verldsligt afseende äro fattiga, det är en
erfarenhet, som går igenom alla tider. Men
när så är, då borde de troende fästa
snarare mer än mindre afseende vid en fattig
än vid en rik, som kommer in på deras
sammankomst. Ty det är mycket
sannolikare, att den förre skall varda vunnen
för herren än den senare.
6. Men I hafven vanhedrat den
fattige.* Månne icke de rika
förtrycka** eder, och (månne icke)
de t draga eder inför
domsto-lar?tt
^ Att I icke bevisen honom lika
heder, beror endast derpå, att han är fattig..
Vore han rik, så skulle man få se på
annat. Och dock veten I, att det är blaud
de fattiga, som Gud tager ut de flesta
arf-vingarna till riket.
** Ordagrant: nedbeherska eder, d. v. s.,
använda sin makt för att trycka ned eder,
t Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet de.
f f Författaren kan mena antingen
hedniska (romerska) domstolar eller ock
judiska synagogdomstolar (se Matt. 10: 17,.
Ap. G. 9: 2, 26: 11). Det senare är
sannolikast. Märk, huru den skarpa
motsatsen mellan de troende och de rika här
bevisar, att författaren med dessa senare
menar otrogna (se anm. till kap. 1: 10)..
— 594 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
