Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes uppenbarelse - 17 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 10: 7 — 11: 2.
Johannes uppenbarelse.
romerska verldsmakten. Om betydelsen af
dess sju hufvud och horn se v. 9 följ. Se
för öfrigt tilläggsanm. vid slutet af detta
kapitel. Dess skarlakansröda färg är en
bild af det myckna martyrblod, som den
romerska verldsmakten utgjutit öfr kap.
12: .3, 16: e). Att Johannes ser qvinnan
i öknen, det syftar på Roms nära
förestående ödeläggelse (v. 16).
t Vilddjuret i kap. 13: i följ. hade ett
hädelsenamn på hvarje hufvud, vilddjuret
här är öfver hela kroppen betäckt med
hädelsenamn, d. v. s. med namn, hvarigenom
det tillegnar sig guddomlig tillbedjan. Se
anm. till kap. 13: i.
4. Och qvinnan var klädd i
en purpurfärgad och
skarlakans-röd* (klädnad), och (hon var)
smyckad** med guld och dyrbar
sten och perlor,t hafvande i sin
hand en af styggelser full bägare
af guld ochft sin skörlefnads
orenligheter.
Upp. 18: 16. Hes. 28: 13. Jer. 51:7.
♦ Purpurfärgen är en bild af hennes
konungsliga herrlighet. Rom var verldens
hufvudstad. Skarlakansfärgen betecknar det
myckna martyrblod, som hon utgjutit (v. 6).
Ordagrant: förgyld. Samma uttryck
1 kap. 18: 16.
f Guldet, den ädla stenen och perlorna
äro en bild af hennes kungliga prakt. Hon
är jordens drottning (v. 18).
tt Ordet och betecknar här såsom ofta
icke ett tillägg utan en närmare förklaring,
så att det ungefär motsvarar det svenska
ordet nämligen (se anm. till Joh. 4: i,
2 Kor. 1: 22). Den af styggelser fulla
bägaren var en bild af hennes skörlefnad,
d. v. s. af hennes afguderi och sedeslöshet.
5. Och på hennes panna var
ett namn skrifvet, en hemlighet:*
Babylon det stora,** modern till
skökorna och styggelserna på
jor-den.f
Upp. 14: 8. Dan. 4: 2 7.
* Namnet på hennes panna var en
hemlighet, emedan det icke var hennes
egentliga namn (Rom) utan ett symboliskt namn
(Babylon), till hvars begripande fordrades
en uppenbarelse af Gud (se anm. till v. 7).
Se kap. 14: 8, 16: 19, der den
hed-niska verldsstaden betecknas med samma
namn.
t d. v. s. hon som gjort folkens städer
(kap. 16: 19) till skökor, i det hon
upp-fylt dem med sina egna styggelser.
6. Och jag såg qvinnan
drucken af de heligas blod och af
Jesu vittnens blod,* och jag
förundrade mig storligen,** när jag
fick se henne.
Upp. 18: 24.
* Se kap. 16: 6, 18: 24.
♦♦ Ordagrant: jag förundrade mig med
stor förundran. Johannes förundran kora
deraf, att han icke kunde förstå denna
underliga syn.
7. Och ängelen* sade till mig:
Hvarför förundrade du dig? Jag
skall säga dig hemligheten** af
qvinnan och af vilddjuret, som
bär henne, (och) som har de sju
hufvudena och de tio hornen.
* den i v. 1 omnämde ängelen.
** Det hela var en hemlighet, som
Johannes icke kunde förstå utan genom
guddomlig uppenbarelse.
8. Vilddjuret, som du sett, var
och är icke och skall uppstiga ur
afgrunden och gå bort till
förtap-pelse;* och de som bo på jorden,
hvilkas namn** icke från
verldens grundläggning är skrifvet i
lifvets bok,f skola förundra sig,
då de se vilddjuret, att det var
och icke är och skall komma.
* Förut var det till, nu är det icke till,
men det hlir till, och när det blir till, så
stiger det upp ur afgrunden; och sedan
går det till förtappelse. Om betydelsen af
dessa gåtfulla ord se tilläggsanm. vid
kapitlets slut.
Grundtextens uttryck står i ental,
ehuru man skulle vänta flertal.
t Ordagrant: på lifvets bok. Denna
bok tankes såsom ett stort hoprulladt blad,
pä hvilket de utvaldas namn äro skrifna.
Och de stå der från verldens begynnelse,
emedan Gud har förut vetat dem (se Rom.
8; 29).
9. Här är det förstånd, som
har vishet.* De sju hufvudena
— 662 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
