Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Matteus
Kap.
3:7-11.
berömde sig att vara framför andra
rättfärdiga (Luk. 18). Bland dem
fun-nos utan tvivel uppriktigt fromma
män, såsom Nikodemus, (Joh. 3: 1),
Josef från Arimatia (Matt. 27: 57)
o. a. Men de flesta voro endast
skrym-tare (Matt. 23). De voro Kristi och
hans evangelii bittraste fiender,
emedan han fördömde både deras lära och
deras fromhet (Matt. 15) samt drog
folket till sig ifrån dem (Matt. 27:
18). Sadduceerna erkände blott det
skrivna Gamla testamentet efter sträng
bokstavlig tolkning. De förkastade
fädernas stadgar; de förnekade ödet,
tillvaron av andar och änglar samt den
personliga odödligheten, men de höllo
strängt på rena seder. De hade sitt
namn efter en viss Sadok, möjligen en
avkomling av den i 2 Sam. 8: 17, 15:
24, Hes. 48: 11 omnämnda
prästfamil-jén med samma namn. Esseerna voro
en strängt sluten orden; de skilde
sig från världen och den offentliga
gudstjänsten, hade egendomsgemenskap
samt ägnade sig åt
gudaktighetsov-ningar. De höllo sig fjärran från de
andliga rörelser, som genom Johannes
och Kristus uppväcktes bland folket.
De omnämnas därför ingenstädes i Nya
testamentet.
** De kommo i avsikt att låta döpa
sig, men att flertalet av dem vordo av
Johannes’ botpredikan tillbaka
skrämda, så att de icke läto sig döpas, det ses
av Luk. 7: 30.
t Gift är uti dem likt ormens gift; de
likna en döv huggorm, som tillstoppar
sitt öra (Ps. 58: 5). De utkläcka
basi-liskägg och väva spindelnät. Den som
äter av deras ä.gg, han dör, och om man
trampar på ett, så kryper en huggorm
fram. Deras arbete är ondskans
arbete, och våldsverk är i deras händer
(Jes. 59: 5, 6.
tt Den tillkommande vreden är de
tillkommande straffdomar, vilka vid
Messias’ dom skola övergå de gudlösa.
Efter din hårdhet och ditt obotfärdiga
hjärta samlar du dig själv vrede till
vredens och Guds rättvisa doms
uppenbarelses dag (Rom. 2). Dessa
straffdomar skola de rättfärdiga undgå.
Därom säger Herren till sitt folk: Gå in,
mitt folk, i dina kamrar och slut
dörren igen efter dig. Göm dig för ett
ögonblick, till dess vreden går förbi.
Ty se, Herren skall utgå från sitt rum
för att hemsöka jordens inbyggare
för deras ondska (Jes. 26: 20). Innan
den slutliga vredesdomen bryter ut
över den gudlösa världen, skall Herren
taga undan sitt folk (Rom. 5: 9, 1 Tess.
1: 10), alldeles såsom han tog undan
Noak, när vreden gick över den gamla
världen i floden; Lot, när vreden gick
över Sodom; Israels folk, när vreden
gick över Egypten; lärjungarna, när
vreden gick över Jerusalem.
Fariséerna och sadduceerna menade, att de
ock skulle undgå Guds dom, och ur
denna inbillning vill Johannes taga dem
genom att fråga, vem som ingivit dem
densamma. Men att med vreden här
menas straffet och icke endast Guds
misshag till synden, det synes därav,
att vreden framställes såsom
tillkommande. Guds misshag till synden, vilket
ock kallas Guds vrede, är däremot alltid
närvarande över dem, som synda. Se
anm. till Joh. 3: 36.
8. Gören alltså frukt, (som är)
värdig sinnesändringen,*
Luk. 3: 8.
? Viljen I alltså undgå vredesdomen,
så andren edert sinne och bevisen det
genom frukter, som motsvara en sådan
sinnesändring. Det var således icke
omöjligt för dem att frälsas.
9. och tanken icke att säga
vid eder själva: Vi hava
Abraham till fader,* ty jag säger
eder, att Gud kan av dessa stenar
uppväcka barn åt Abraham.**
Joh. 8: 39. Apg. 13: 26.
* Judarna menade, att de såsom
Abrahams barn skulle allesammans
varda delaktiga av det väntade
messiasri-kets eviga frälsning och härlighet,
emedan Abrahams rättfärdighet
tillräkna-des dem.
** Gud förmår att trots eder
härstamning från Abraham utesluta eder
från Messias’ rike, men däremot av
dessa stenar, som här ligga, skapa rätta
Abrahams barn. Barnaskap av
Abraham beror ej på lekamlig härstamning
utan på tron (Rom. 9).
10. Men redan ligger yxan
vid roten på träden;* varje träd
alltså, som icke gör god frukt,
avhugges och kastas i eld.**
Matt. 7: 19. Luk. 13: 7. Joh. 15: 2, 6.
* Det är alltså ingen tid att förlora.
** Johannes ser det så nära, som
påginge det redan. Därför säger han
avhugges och ej: skall avhuggas.
Jämför kap. 22: 30.
11. Jag döper eder i vatten
till sinnesändring, men den, som
kommer efter mig, är starkare*
än jag; vilkens skor jag icke är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
