Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 5:11-16.
Evangelium enligt Matteus.
sagt allt ont emot eder, ljugande
för min skull.*
Luk. 6: 22. 1 Petr. 4: 14.
* d. ä. därför att I tillhören mig,
vilket är grunden till all sann
rättfärdighet. Se 1 Petr. 2:20, 4:15.
12. Glädjens och fröjdens, ty
eder lön är mycken i himlarna,*
ty på detta sätt hava de förföljt
profeterna, »som (varit) före
eder.**
* Den är förvarad åt eder i
himlarna för att framdeles tillfalla eder i
Mes-sias’ rike. Ett oförgängligt och
obe-emittligt och ovanskligt arv är
förvarat i himlarna åt dem, som i Gudöj
kraft bevaras genom tron till den fräls
ning, som är beredd att uppenbaras i
den yttersta tiden (1 Petr. 1:5). Och
detta arv är en överflödande
vedergällning för dem, som tjäna Herren och lida
för hans skull. Det kallas därför av
Paulus i Kol. 3:24: arvets
vedergällning eller lön. Det är en lön, eom
räknas efter nåd (Kom 4:4), och dock en
verklig lön (jämför Matt. 20: 1 ff, Luk.
17:10).
** Profeterna voro förebilder till
lärjungarna iså i lidande som i lön; lönen
skulle därför tillfalla de senare lika
viset som de förra. Lida vi med, så
skola vi med regera (2 Tim. 2: 11, 12). Om
vi lida med Kristus, skola vi ock
förhärligas med honom (Rom. 8: 17).
13. Jl* aren jordens salt; men
om saltet varder smaklöst,
varmed skall det då saltas?** Till
intet duger det vidare, om icke
till att, sedan det blivit utkastat,
nedtrampas av människorna.
Mark. 9: 50. Luk. 14: 34.
* Det ligger i grundtexten
eftertryck på ordet I både i denna och
följande vers.
** Sammanhanget är följande: Låten
eder icke av förföljelsen avskräckas;
eder kallelse är vlK|ig och eder lön stqr.
I aren jordens salt och världens Jjus. [–-]
{+—+} Såsom rsalfét motverkar
förruttnelse, så skulle lärjungarna genom sin
rättfärdighet samt sin verksamhet i
sanningens och rättfärdighetens tjänst
motverka den andliga förruttnelse, åt
vilken världen annars ohjälpligen vore
hemfallen (se anmärkningen till kap.
23: 32). Men om de nu förlorade sin
sälta, d. ä. genom modlöshet eller
förslappning1 själva förloradg den rättfär^
dighet^ den livskraft, det nit, déF all-
var och den ihärdighet, som gjorde dem
skickliga att vara världens salt, om de
själva rycktes med av världens andliga
förruttnelse, så att deras kristendom
stelnade till en död form, så dugde de
icke "vidare till sin kallelse. Då behövde
de själva saltas, men Huru skulle det
ske, när de" själva skulle vara saltet?
14. I aren världens ljus.* Icke
kan en stad döljas, som ligger
på ett berg,**
2 Kor. 4: 6. Fil. 2: 15.
* Kristus är i främsta rummet
världens ljus (Joh. 1:4, 8:12), han är
rättfärdighetens sol; lärjungarna äro
endast medelbart världens ljus såsom
’månar, vitkaTråli solen fa sitt ljus. De
ä?ö"~sTockade att i världen utbreda det
gudomliga^ljus (se till kap. 4: 16),
vilket i ocfcPgénom Kristus uppgått, över
jorden (Luk. 1:78). Se Fil. 2:15, Ef. 5:8.
** I kunnen lika litet bliva fördolda
som en stad, vilken ligger på ett berg.
15. icke heller bränner man
ett ljus och sätter det under
måttet,* utan på ljusstaken, och det
lyser för alla dem, som äro i
huset.**
Mark. 4:21. Luk. 8:16. 11:33.
* d. ä. det vanligen i huset
befintliga sädesmåttet (hebr. Seak)
rymmande omkr. fem kannor eller tretton liter.
** Skolen I vara ljus, så masten 1
lysa för alla dem, med vilka I kommen
i beröring.
16. Så lyse edert ljus* inför
människorna,** på det att de må
se edra goda gärningart och
prisa eder Fader,tt som är i
himlarna.
1 Petr. 2:12.
* d. ä. det ljus, som I haven fått.
** näml. därigenom att I handlen
troget och oförsicrjickt i eder kallelse,
icke dragen eder tillbaka utan fritt och
öppet utbreden evangelium.
t Att lysa med goda gärningar för
att vinna ära_J^tjsigj är synd; att lysa
med goda gärningar för att vinna ära
åt_Gud, är 2jätt. Den som sökelr déTTs
ära, som har eänt honom, han är
sannfärdig, och orättfärdighet är icke i
honom (Joh. 7: 18^ Med deras goda
gärningar menar Itristus hela deras
verk-sajgaiLet-i^ord och gär^m£*"såsom hans
apostlar.
tt som gjort eder dugliga till dessa
gärningar (2 Kor. 3:5). Se ock 1 Petr.
2: 12. Motsatsen se Eom. 2: 24.
[–-]
{+—+} 18
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
