Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 6 Kapitlet - 7 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Matteus. Kap.
6:29-7:1.
en enda lilja. Allt, vad
människohänder tillverka, är grovt och fult. Endast
för våra grova ögon kan det se fint ut.
Beskådar man det genom
förstoringsglas, så varder det fulare, ju mer
förstorat det varder. Om en människas öga
i ett ögonblick bleve till den grad
skärpt, att hon såge allt så, som man
kan se det genom ett starkt
förstoringsglas, så skulle en konung i sin
praktfullaste dräkt för henne se ut, som vore
han höljd i trasor eller lump. Men allt,
vad Gud gjort, blir finare och
praktfullare, ju mer man förstorar det.
Kunde man med ett öga, skärpt så, som
nu sades, beskåda ett med liljor
översållat fält, skulle man få se en prakt,
som överginge all föreställning.
30. Men om Gud på detta ©ätt
kläder fältets gräs,* vilket i dag
är och i morgon kastas i en
ugn,** (skall han då) icke mycket
mer (kläda) eder,f I klentrogna?
* De äro ändå bara gräs, även dessa
sköna liljor.
** Torkat gräs begagnades till
uppeldning av bakugnar.
f Det var alltså, vad Herren ville
lära lärjungarna genom liljorna: icke att
de icke skola arbeta eller spinna, ty det
måste de göra, utan att de skola sätta
en fullkomlig lit till den himmelske
Fadern även med avseende på kläderna.
31. I skolen alltså icke vara
bekymrade, sägande: vad skola vi
äta ? eller vad skola vi dricka ?
eller vad skola vi kläda oss med ?
32. Ty allt detta söka
hedningarna. Ty eder himmelske
Fader vet, att I behoven detta allt.
Ps. 55: 23.
33. Men söken först hans rike*
och rättfärdighet,** och detta allt
skall därjämte tilldelas eder !t
* d. ä. messiasriket, att I magen
varda delaktiga av dess härlighet, när det
kommer.
** den rättfärdighet, som kommer av
Gud och som utgör villkoret för
ingåendet i riket. Kiket är rättfärdighet
(Rom. 14: 17), och därför måste de vara
rättfärdiga, som skola gå därin.
f genom Guds omsorg utan alla edra
bekymmer.
34. I skolen alltså icke vara
bekymrade med avseende på
morgondagen, ty morgondagen skall
hava bekymmer om sig själv.
Nog för dagen är dess egen
plåga.*
* Att på en dag bära två dagars
börda är onödigt, dåraktigt och
skadligt. Det är ett hinder för tron; det
stör den glädje och frid, som hjärtat
skulle hava i Gud; det förtager den
kraft och det mod, som behöves för den
dag, som är; det omöjliggör den fulla
hängivenhet, med vilken själen skulle
tjäna Gud och verka hans verk.
7 Kapitlet.
Innehåll: Jesus varnar för dömande (v.
1-
6), uppmanar till bön (v.
7-11), sammanfattar
alla sina föregående förmaningar (v. 12’,
uppmanar att ingå genom den tränga porten (v.
13 14), varnar för falska profeter (v.
15-23),
framställer liknelsen om ordets hörare och
görare (v. 24-27). Folket häpnar (v. 28-29).
V.
1-6 högmässotext fjärde sond. efter tref. IL
[-12-14-]
{+12—14+} högmässotext åttonde sond. e. tref. I,
15-21 evangelium åttonde sond. efter tref.
[-22-29-]
{+22—29+} högmässotext åttonde sond. e. tref. II.
Domen icke,* på det I icke
skolen varda dömda;**
Luk. 6: 37. Rom. 2: 1. 1 Kor. 4: 5.
Jak. 4: 11.
* Sätten eder icke upp till domare
över andra och deras fel. Därmed avser
Herren det kärlekslösa lastande och
dömande, som är så allmänt i världen, och
som egentligen avser människors
ned-svärtande, även om det ofta kläder sig
i ett mycket fromt utvärtes sken, såsom
förestavades det av idel medlidande
eller nit om rättfärdigheten. Detta
dömande har sin djupaste grund i
egenkärleken, vilken vill upphöja sig själv
genom att nedtrampa andra. Klart är,
att Herren icke talar om det borgerliga
domar ämbetet. Icke heller förbjuder
han det dömande, som sätter den
troende i stånd att taga sig till vara samt
fly onda och förföriska människor eller
att varna de enfaldiga för dem, vilket
tvärt om är hans plikt (jfr Matt. 7: 15,
10: 17, 16: 6, Luk. 20: 46, Tit. 3: 10).
Icke heller förbjuder han det dömande,
som utgör ett villkor för den broderliga
bestraffningen eller tillrättavisningen,
vilken ock hör till en kristens plikt.
Motsatsen till det dömande, som här
förbjudes, se Gal. 6:
1-6.
** d. ä. falla under Guds dom, när
messiasriket kommer. I hela
bergspredikan ställer Herren sina lärjungar för
ögonen det nära förestående
messiasriket. Hans löften och hotelser eller
varningar hänföra sig allesammans till
ingåendet i eller uteslutandet från
detta rike, när det kommer.
[–-]
{+—+} 29
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
