- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
28

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 6 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap.
6:23-29.

Evangelium enligt Matteus.

Det behöves, att Guds ljus brinner klart
i den troendes hjärta, om han icke i
detta stycke skall bedragas av
rikedomens falska sken. O huru mången
kristen har icke genom rikedomens svek
blivit försoffad!

24. Ingen kan vara träl åt
två herrar ;* ty antingen skall
han hata dejj. ene och älska den
andre, eller skall han hålla sig
till den ene och förakta den
andre.** I kunnen icke vara
trälar åt Gud och Mamon.t

Luk. 16: 13.

* Det är omöjligt att förena
strävandet efter rikedom med strävandet efter
Guds rike.

* * d. ä. antingen skall han hata Gud
och älska Mamon, eller ock skall han
förakta Mamon och hålla sig till Gud.

f Mamon är ett syriskt ord, som
betyder skatt, rikedom. Här framställes
rikedomen såsom en avgud, vars träl
man kan vara. »Att hava gods och
penningar är icke synd, allenast du icke
låter det vara din herre utan låter det
vara din tjänare; och var du dess herre»
(Luther). Gud har gjort både den rike
och den fattige (Ords. 22: 2, 1 Sam.
2:7). Se ock 5 Mos. 15: 11. Att några
äro rika, är nödvändigt för de fattiga,
och när den rikes inkomstkällor utsina,
varder det svårast för den fattige
arbetaren, som genom den rike hade sitt
arbete och bröd. Sådant visar
erfarenheten allt jämt. Men stor är den rikes
fara att med sitt hjärta fastna i
Mamon, och dryg är den räkenskap, vilken
han en gång skall avlägga för
förvaltningen av de ägodelar, som Gud har
anförtrott honom.

25. Fördenskull säger jag
eder: Våren icke bekymrade för
eder själ,* vad I skolen äta, icke
heller för eder kropp? vad I
skolon kläda eder med. Är icke
själen mer än födan och kroppen

mer än klädnaden ?**

Luk. 12: 22. Fil. 4:6. 1 Tim. 6: 8.
Hebr. 13: 5. 1 Petr. 5: 7.

* Själen tankes här såsom det
lekamliga livets grund i motsats mot
kroppen. Se kap. 10: 39, 16: 25. Jämför
1 Tess. 5: 23, varest aposteln indelar
människans väsende i ande, själ och
kropp. Själen såsom grund för det
lägre, lekamliga livet och dess krafter
sättes där i motsats å ena sidan mot krop-

pen, å andra sidan mot anden, som är
det högre, förnuftiga livets källa.

** Herren förbjuder icke, att en
kristen har omtanke om sitt lekamliga
uppehälle. En sådan vårdslöshet eller
tanklöshet vore icke tro utan lättsinne
och en synd. Men att låta hjärtat
upptagas av bekymmer för det lekamliga,
det är en art av mamonstjänst och
utgör ett hinder för den rätta
gudstjänsten. Om ett rätt förhållande se Fil. 4: 6,
1 Petr. 5: 7.

26. Sen på himmelens fåglar,
att de icke så, icke heller skörda,
icke heller insamla i förrådsrum,
och eder himmelske Fader föder
dem. Aren I icke mycket mer
än de?*

Job 39:3. Ps. 147:9. Luk. 12:24.

* Herren vill med detta exempel icke
lära de troende att icke så eller skörda
eller inbärga grödan i ladorna. Ty
detta måste de göra. Men han vill lära
dem att vara utan bekymmer och sätta
en fullkomlig lit till sin Fader. Det är :
eder Fader som föder fåglarna, skulle
han då icke föda barnen?

27. Men vilken av eder kan
med sitt bekymmer sätta till öin
livslängd en enda aln ?*

* Den av Gud bestämda livslängden
framställes under bilden av ett bestämt
längdmått, som man icke kan öka med
en enda aln. Samma föreställningssätt
se Ps. 39: 6: Såsom en handsbredd har
du gjort mina dagar.

28. Och varför aren I
bekymrade för klädnaden ? Betrakten
fältets liljor,* huru** de växa.
Icke arbeta de,t icke heller
spinna de.tt

* d. v. s. de på fältet vilt växande
liljorna, som icke vårdas av
människohand.

** d. ä. huru praktfullt de växa.

f Grundtextens ord betyder
egentligen: vara uttröttad (av arbete, av
någon börda, sorg e. d.). Samma ord kap.
11: 28, Joh. 4: 6.

tf för att tillverka sin klädnad.

29. Men jag säger eder, att
icke ens Salomo i all sin
härlighet klädde sig eå som en enda av

dessa.*

* Icke ens då, när han skulle visa
sig i hela sin prakt, hade han en
klädnad att taga på sig, vilken kunde
jämföras med den dräkt, vari Gud kläder

[–-]

{+—+} 28
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free