Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 9 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
9:15-18.
Evangelium enligt Matteus.
15. Och Jeeus sade till dem:
Icke kunna -väl brudgemakets
barn* sörja,** så länge
brudgummen är med dem? Men dagar
skola komma, då brudgummen
tages ifrån dem, och då skola de
fasta.t
* Därmed menas brudgummens
vänner, vilka under sång och musik förde
bruden från hennes hem till
brudgummens samt närvoro såsom gäster vid
bröllopshögtidligheterna. Bröllop
firades hos judarna ej i brudens utan i
brudgummens hem. De räckte vanligen
sju dagar.
** Fastan var nämligen ett uttryck
av sorg. För övrigt se kap. 6: 16.
f ty då skola de sörja. Fastan är
god, när hon är ett sant uttryck av en
motsvarande sinnesstämning. Är hon
endast ett yttre verk, som man gör
därför, att det så skall vara, eller för
att upprätta en egen rättfärdighet, då
är hon ett skrymteri. Detsamma
gäller alla yttre former, såsom knäböjande
vid bönen, uppstående vid en lovsångs
sjungande o. s. v.
16. Men ingen sätter en lapp
av okrympt tyg på en gammal
klädnad, ty fyllnaden river ifrån
klädnaden,* och hålet varder
värre.
* När den tillsatta lappen varder
våt, krymper han och river då med
sig ytterligare ett stycke ur den gamla
klädnaden.
17. Icke heller slår man nytt
vin i gamla lädersäckar,* annars
briata lädersäckarna sönder, och
vinet epilles ut, och
lädersäckarna fördärvas; utan man slår nytt
vin i nya lädersäckar, och så
bliva båda bevarade.**
* I österlandet bevaras och forslas
vin ännu i dag uti säckar av gethud.
Nytt vin kan ej gjutas i gamla
säckar;-ty när vinet börjar jäsa, brista de
gamla säckarna. De nya däremot töja sig
och giva efter.
- Meningen med dessa
två liknelser är, att nytt liv måste
skapa sig nya former. De gamla
former, i vilka Johannes’ lärjungar ännu
rörde sig, passade icke för det nya
liv, som utgick från Jesus,
kristendomen var icke en upplappning av
judendomen, icke heller var dess uppgift att
gjuta nytt liv i de gamla formerna.
Att intvinga honom i de gamla former-
na vore lika dåraktigt som att gjuta
nytt vin i gamla lädersäckar eller att
sätta en klut av okrympt kläde på en
gammal klädnad. Kristendomen med
sitt nya liv skulle avlösa den döende
judendomen. Med judendomen själv
skulle dess former dö, och
kristendomen skulle skapa sig former, som
överensstämde med dess liv och väsen.
-
Detta har ock sin tillämpning på de
andliga förhållandena i alla tider.
Varje ny rikare utgjutelse av Anden, som
Guds församling erfar, varje tillväxt i
andlig insikt och kraft, som beskäres
henne, har alltid till följd ett mer eller
mindre vidsträckt genombrytande av
gamla bestående former samt ett
skapande av nya former. Utan former kan
livet icke vara. Därför säger Herren
icke, att man skall slå det nya vinet
ut på marken utan i nya lädersäckar.
Former äro nödvändiga, allenast de
motsvara det liv, som skall röra sig i
dem. Skadliga däremot varda de, när de
icke passa för utan &tå i strid med det
liv, som skall röra sig i dem
- alldeles såsom kläder varda skadliga, när
de äro så beskaffade, att de icke
Överensstämma med den kropps natur, som
de skola kläda och värma. Dött
formväsende uppstår, när man behåller
former, ur vilka livet flytt. Sådana
former böra därför bortskaffas (såsom
andra lik). Men att försöka undvika
dött formväsende genom att inga
bestämda former hava, det är att i stället
för de gamla lädersäckarna inga
lädersäckar hava, eller att istället för de
gamla kläderna inga hava. Summa:
behållandet av former, ur vilka livet flytt,
verkar hinderligt; förvända former
verka kvävande för livet, evad de äro
gamla eller nya; formlöshet föder
upplösning; goda former verka
sammanhållande, såsom lädersäckarna för vinet,
och värmande, såsom kläderna för
kroppen.
** Märk dessa ord. Goda former
bidraga till livets bevarande, ja äro
nödvändiga därför.
18. .Medan* han talade detta
till dem, se, (då) kom en
föreståndare** in och tillbad honom,
sägande : Min dotter har nyss dött,t
men kom och lägg din hand på
henne,tt och hon skall leva.
* Denna händelse omtalas även av
Markus (5:
21-43) och Lukas (8:
40-
56), fullständigast av Markus. Dessa
omtala henne dock i annat
tidssammanhang.
- 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
