Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 21 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
21:23-32. Evangelium enligt Matteus.
f* Härmed åsyfta de hela hans
uppträdande i Jerusalem och i
helgedomen: hans intåg och därmed
förenade omständigheter, hans utdrivande
av köparna och säljarna, hans
underverk till sjukas botande (v. 14), hans
frimodiga lärande, vilket allt syntes
dem antyda, att han gjorde anspråk
på att vara Messias (Mal. 3:
1-3).
Deras avsikt var nog att avlocka
honom ett ord, som kunde tjäna dem till
förevändning att lagligen låta gripa
honom.
24. Men1 Jesus svarade och
sade till dem: Jag" skall fråga
eder även jag ett enda ord, och
om I sägen mig det, så skall även
jag säga eder, av vad makt jag
gör detta.
25. Johannes’ dop, varifrån
var det? Från himmelen eller
från människor?* Men de
överlade med sig själva, sägande:
* Hade Gud sänt honom att döpa
eller hade han tagit sig till att göra
det på eget bevåg eller på andra
människors uppdrag?
- Att Herren valde
just denna sak såsom föremål för sin
fråga, berodde helt visst därpå, att
Jesu egen verksamhet stod i samband
med Johannes’ verksamhet och att
Johannes hade vittnat om Jesus.
26. Om vi säga: Från
himmelen, så skall han säga till oss:
Varför trodden I då icke
honom ? * Men om vi säga: Från
människor, så frukta vi för
folket,** ty alla hava Johannes
såsom en profet, t
Matt. 14: 5. Mark. 6: 20.
* och då fördöma vi oss själva.
Johannes hade ju vittnat om Jesus, och
de hade icke trott honom.
** då kommer folket att stena oss
(Luk.).
f Se till kap. 14: 5. Folket stod till
Johannes i samma förhållande som till
en profet. Se anm. till v. 46.
27. Och de svarade Jesus och
sade: Vi veta det icke. Han sade
till dem även han: Icke heller
säger jag eder, av vad makt j&g
gör detta.*
* Hade de frågat av uppriktigt
hjärta, så hade han svarat dem; men
när de frågade av falskt hjärta, så
bragte han dem i stället i förlägenhet
och blottade deras skam inför allt folket.
När de själva icke stodo till att bättra,
gällde det för Herren att hos folket
omintetgöra allt förtroende till dem,
på det att folket icke genom något
förtroende till dem måtte förhindras från
att tro på honom och ingå i Guds rike.
Se kap. 23: 13.
28. Men vad synes eder?
En man hade två barn. Han: kom
till den förste och sade: Barn,
gå i dag och arbeta i vingården.*
* Denna liknelse har Matteus
ensam. Jesus uppträder nu såsom den
angripande.
Q’9. Men han svarade och
sade: Jag vill icke. Sedan ångrade
han sig och gick åstad.
30. Men han; kom till den
andre och sade på samma sätt. Men
han svarade och sade: Jag (går),
herre!* och gick icke åstad.
* Märk: han säger icke: »fader»,
utan: »herre»
- en anspelning på
fariséernas verkrättfärdighet och träl*
aktiga ställning till Gud. Barnets
kärlek till fadern fattades dem, trälens
smilande och falska underdånighet
hade de.
31. Vilkem av de två gjorde
faderns vilja? De sade: Den
förste. Jesus sade till dem:
Sannerligen säger jag eder, att
publikan er na och skökorna* gå före
eder** in i Guds rike.
Luk. 7: 29 f.
* Med den förste sonen menade
Herren alltså publikaner och skökor, med
den andre sonen menade han
översteprästerna, fariséerna och skriftlärarna.
** Därmed vill Herren dock icke
hava sagt, att fariséerna kommo efter.
Se till Luk. 18: 14. Joh. 3: 19.
32. Ty Johannes kom till eder
på rättfärdighets väg,* och I
trodden icke honom; men
publikaner na och skökorna trodde
honom; men I, ehuru I sågen det,**
ångraden I eder icke efteråt för
att tro honom.t
* såsom en den där vandrade i
rättfärdighet och däri hade en borgen, att
han var sänd av Gud.
** Ordagrant: havande sett.
[–-]
{+—+} 108
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
