Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 24 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
24:13-20. Evangelium enligt Matteus.
mande messiasrikets eviga frälsning
och härlighet.
14. Och detta rikets
evangelium* skall varda förkunnat på
hela den bebodda jorden** till
vittnesbördt för alla folk, och då
skall änden komma.tt
* Även det, som Herren vid detta
tillfälle talade, hörde till evangelium
om riket. Det innehöll nämligen
förkunnelsen om rikets ankomst och
därmed sammanhängande förhållanden,
vilket ju är en väsentlig del av
evangelium.
** för alla nationer, trots den
fiendskap, varmed det överallt skall
emot-tagas.
t på det att inför alla folk ett
vittnesbörd må avläggas över mig och
mitt verk. Även om de icke vilja höra
det, måste de det likväl.
ff Då kommer änden av
födslosmärtorna, det allra svåraste, varpå
skall följa min ankomst. Detta det
sista och svåraste beskriver Herren i
v.
15-28. Därvid bör dock märkas,
huru han låter skildringen av
Jerusalems förödelse och av de
utomordentliga tecknen för sin återkomst flyta
in i vartannat. Han tager icke
lärjungarna ur den föreställning, som de
hade om hans återkomst, såsom till
tiden nära sammanhängande med
stadens och templets förstöring. Detta var
en sak, som han lämnade åt den
kommande utvecklingen att ställa i en
klarare dager för dem. Denna utveckling
har ock visat, att Jerusalems
förstöring och Herrens ankomst äro två till
tiden vitt skilda händelser. I dess ljus
förstå vi även bättre Herrens tal om
evangelii förkunnelse på hela den
bebodda jorden. Detta tal får därigenom
en mer vittomfattande betydelse, än
som ligger i Paulus’ ord uti Kol. 1: 23,
Rom. 10: 18. Det är därför icke rätt
att med dessa bibelställen försvaga
betydelsen av, vad Herren här säger om
den saken.
15. När I alltså fån se
förödelsens styggelse, som blivit
omtalad genom Daniel, profeten,
stående på heligt rum*
- den som
läser det, må han förstå det !**
-
Dan. 9:27. 12:11. Luk. 17:31.
* d. v. s. när I fån se den gruvliga
förödelsen övergå helgedomen.
Frälsarens uttryck är hämtat ur de sjuttio
uttolkarnas översättning av Dan. 9: 27.
Att söka tillämpa det på någon sär-
skild sak eller person (såsom Antikrist,
eller kejsar Titus3 bildstod, vilken
upprestes på den förödda tempelplatsen
e. d.) blir alltid osäkert. Man gör
därför utan tvivel rättast, om man fattar
orden efter deras allmänna lydelse om
den förödelse, som vid Jerusalems
erövring genom romarna skulle övergå
tempelplatsen och alla dess byggnader.
** När Herren ville fästa
uppmärksamheten på det, som han talade,
plägade han tillägga: Den som har öron,
han höre (se kap. 11: 15), men när
han vill fästa uppmärksamheten på
något, som står skrivet, säger han: Den
som läser det, må han förstå det.
16. då* flykte de, som äro i
Judeen, upp på bergen;
* då sen I, att Gud dragit sin
skyddande hand från folket, och då mån I
giva allt i landet förlorat samt så
hastigt som möjligt söka eder räddning
genom flykten.
17. den, som är på taket, stige
icke ned för att taga det, som är
i hans hus,*
* han må icke gå ned på de inre,
inåt huset ledande trapporna utan på
de yttre, till gatan ledande (se till Luk.
5: 19) för att så fort som möjligt
komma undan. Eller ock: Han må icke
alls gå ned utan över hustaken fly och
skynda, tills han når stadsmuren och
kommer undan. Det gäller att rädda
livet.
18. och den, som är på åkern,
vände icke tillbaka för att taga
sin mantel.
19. Men ve dem, som äro
havande, och dem, som giva di i
de dagarna!*
* Deras ställning skall naturligtvis
göra lidandet dubbelt svårare för dem
samt hindra eller fördröja deras flykt. [–-]
{+—+} Märk för övrigt här, huru ordet »ve»
icke blott användes såsom uttryck av
vrede och dom utan även såsom uttryck
av beklagande.
20. Men bedjen, att eder flykt
icke må ske om vintern* eller på
sabbaten;**
* då en flykt är förenad med stora
svårigheter för vädrets och för
vägarnas skull. Märk Herrens deltagande
för de sina.
** Frälsaren säger detta icke i den
meningen, som ville han göra det
gammaltestamentliga sabbatsbudet, enligt
vilket man på sabbaten icke finge gå
[–-]
{+—+} 126
-
.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
