Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 24 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Matteus.
Kap.
24:20-27.
längre än två tusen alnar (se Apg.
1: 12), bindande för lärjungarna.
Sådant skulle strida emot hans egna
uttalanden i kap. 12:8, Joh. 5:17, 7:22.
Utan han säger det med avseende på
den ståndpunkt, på vilken de troende
i allmänhet och säkerligen även
apostlarna stodo, när Herren talade dessa
ord. De ansågo nämligen det mosaiska
sabbatsbudet bindande. En flykt på
sabbaten skulle därför hava varit
förenad med stora svårigheter, ja kanske
förorsakat många en gruvlig
samvetsnöd. (Jämför Rom. 14: 5, Kol. 2: 16).
Men nu, om någonsin, gällde det att
utan hinder komma undan så fort och
så långt som möjligt. Märk Herrens
ömhet om svaga samveten.
21. ty då skall vara en stor
vedermöda, sådan som icke har
inträffat från världens
begynnelse intill nu, icke heller
någonsin skall inträffa.
02. Och om de dagarna icke
hade blivit förkortade, så skulle
intet kött* hava blivit frälst,**
men för de utvaldas skull skola
de dagarna varda förkortade.t
* ingen människa, nämligen av
dem, som befunno sig inom krigets
område.
** d. ä. räddad till livet (jämför
kap. 8: 25 m. fl.). Alla hade då måst
gå under. Märk, huru Herren i den
livliga skildringen talar om dessa ting,
såsom om de redan hade skett.
f Gud skall för de utvaldas skull,
d. v. s. på det att icke även de må
förgås, inskränka det antal dagar, som
förödelsen annars skulle pågå. Med de
utvalda menas de, som äro utvalda till
att ärva riket, evad man har att tänka
sig dessa såsom redan då troende, eller
såsom de där framdeles skulle komma
till tron.
- Märk för övrigt, huru Gud
med hänsyn till de rättfärdiga, på det
att icke även de må lida skada, kan
vidtaga anstalter, vilka komma även
de ogudaktiga till godo-. Sålunda kan
han för denna orsaks skull icke
allenast inskränka utan ock alldeles
inställa straffdomar, vilka annars skulle
gå över de gudlösa. Se 1 Mos. 18: 16
följ. Ingen kan beräkna, vilka plågor
som länder och städer undgå därför,
att uti dem finnas rättfärdiga, vilka
Gud vill skona, men vilka skulle
komma att lida med, i fall straffdomen
bröte lös.
23. Då om någon säger till
eder: Se, här är Kristus, eller
där, så tron det icke.
Luk. 17: 23. 21: 8.
24y Ty falska krister* och
falska profeter** skola uppstå och
givat stora tecken och under, så
att, om möjligtjtt även de
utvalda skola förvillas.
2 Tess. 2: 11.
* d. v. s. sådana som falskeligen
föregiva sig vara Messias. Om sådanas
uppträdande före Jerusalems förstöring
är ur historien ingenting bekant (se
till v. 5). Att Herrens ord i denna vers
syfta hän på de yttersta dagarna, är
så mycket mer uppenbar^ som de tala
om stora tecken och under, vilka de
falska messiasarna och profeterna
skola göra. De falska messiasar, som
uppträdde i den närmaste tiden efter
Jerusalems förstöring, gjorde inga
sådana under.
** Efter sammanhanget kan Herren
icke gärna här såsom i v. 11 mena
falska lärare, vilka skola uppstå inom
den kristna församlingen. Utan
sannolikt menar han judar, som skola
uppträda och föregiva, att de äro
av Gud sända profeter i likhet med de
gammaltestamentliga, vilka Gud
stundom uppväckte till att trösta och leda
sitt folk i nödens och betryckets dagar.
f Jämför kap. 12: 39. Även genom
djävulsk kraft kunna under ske. 2 Tess.
2: 9.
ft Förförelsen skall vara så
förfärligt bländande, att, om det omöjliga
vore möjligt, även de utkorade Skulle
förvillas och förgås.
25. Se, jag har förutsagt eder
det*
* Det är alltid lättare att värja sig
mot sådant, varpå man på förhand
gjort sig beredd.
26. Om de alltså säga till eder:
Se, han är i öknen, så gån icke
ut; se, han är i kamrarna, så
tron det icke.
27. Ty såsom blixten går ut
ifrån öster och synes allt intill
väster, så skall Människans sons
ankomst vara.*
Luk. 17: 24.
* Messias’ ankomst skall icke vara
sådan, att man måste visa människor
hit eller dit för att få se honom; utan
[–-]
{+—+} 127
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
