Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 25 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Matteus.
Kap. 25:
32-35.
många människor skulle de varda
älskade. Se ock Gal. 3: 8, där det står,
att i Kristus skola välsignas alla folk,
vilket icke innebär, att alla människor
skola varda välsignade; ty många
skola varda fördömda. Jämför likaså Mark.
13: 10, Upp. 12: 5, 14: 8, 18: 3 o. s. v.
Det är folken såsom folk, folken i det
stora hela, det är fråga om. Man kan
tala om ett gudlöst folk, utan att
därmed är sagt, att icke i det folket
kunna finnas många gudfruktiga
människor. Man kan tala om ett verksamt,
ett krigiskt, ett fredligt folk o. s. v.,
utan att därmed är sagt, att alla dess
medlemmar äro verksamma, krigiska
eller fredliga. Sammalunda kan man
tala om ett folk, som blivit gjort till
Jesu lärjungar, utan att därmed är
sagt, att icke många dess medlemmar
kunna vara fientliga mot Jesus. Vad
som kan sägas om folket såsom folk,
kan icke alltid sägas om alla dess
medlemmar. Det var med uppdrag att göra
folken till lärjungar, som Herren i
kap. 28: 19 sände ut sina apostlar. Och
när Herren kommer igen för att hålla
den dom, som här omtalas, skall detta
uppdrag vara fullgjort.
f icke det ena folket från det andra
utan de ena människorna från de
andra. Detta framgår med fullkomlig
tydlighet av grundtextens ord (avTOvg, ej
avta).
33. Och han skall ställa fåren*
på sin högra isida men de små
killingarna på den vänstra.**
* Att Herren kallar de rättfärdiga
för får men de orättfärdiga för
killin-gar, kan antingen bero därpå, att får
äro hörsamma men bockar däremot äro
gensträviga (Joh. 10: 27). Eller ock
kan det komma därav, att killingar
hade ringa värde (Luk. 15: 29). Att han
i denna vers säger: »De små
killingar-na>», tjänar då till att än mer
framhålla deras värdelöshet. Denna senare
uppfattning är sannolikare än den
förra. Herren vill med detta uttryck
framhålla, huru värdelös den tro är,
som icke är verksam i goda gärningar.
Jämför Dan. 5: 27, 1 Kor. 9:27, 1 Kor.
13: 2, 2 Kor. 13: 5.
** Högra sidan var hos hebreerna
såsom hos oss den förnämligare sidan.
Se kap. 22: 44, 26: 64 m. fl. Den
vänstra däremot var den oansenligare.
Jämför Pred. 10: 2.
34. Då skall Konungen* säga
till dem, (som äro) på hans högra
sida: Kommen hit, I min Faders
välsignade;** ärvent det rike,
som är tillretttt åt eder från
världens grundläggning.t*
* Det är i sitt rike, sitt
konunga-döme han kommer. Se kap. 16: 28.
** d. v. s. I som aren välsignade av
min Fader. Sammalunda säges i Joh.
6: 45 ordagrant: Guds lärda, i Kom.
1:7: Guds älskade, i Jes. 53:3:
människors övergivne, i Jes. 53: 4: Guds
slagne. Vi däremot säga på vårt
tungomål: Lärda av Gud; älskade av Gud;
övergiven av människor, slagen av
Gud o. s. v.
- Att välsigna kan ske
dels med ord, dels med verk och
gärning. Det sker med ord, då man l:o)
över någon människa nedkallar Guds
nåd, hjälp o. s. v. (se Matt. 21: 9, Luk.
6: 28, Kom. 12:14), eller 2: o) över Gud
uttalar sitt hjärtas lov och tillbedjan
(se Luk. 1: 64, 2: 2»8, 24: 53, Kom. 1:25,
Jak. 3:9), eller 3: o) över en sak
uttalar en tacksägelse till Gud och bön
om hans närvaro o. s. v. (se Matt. 14:
19, 26: 26, 1 Kor. 10: 16 m. fl.).
- Det
sker med verk och gärning, när man
meddelar andligt eller lekamligt gott
åt en människa och gör detta i rikligt
mått. Se därom 2 Kor. 9:5. I denna
sista betydelse säges det ofta om Gud.
Se t. ex. Apg. 3: 26, Gal. 3: 9, 14, Ef.
1: 3, Hebr. 6: 14. Detta är ock
meningen här. De troende varda i rikligt
mått, ja på ett alla förväntningar vida
övergående sätt välsignade av Gud
med messiasrikets eviga härlighet.
f Eller: tagen i besittning såsom
eder tillhörighet. Här är nu
uppfyllelsen av det i kap. 5:4 givna löftet.
Jämför kap. 19: 29.
tf Jämför 1 Kor. 2:9, Joh. 14:2.
[-?).*-]
{+¦)•*+} Från första stund av jordens
tillvaro har hon varit bestämd för de
rättfärdiga. Synden åstadkom en
förfärlig förryckning, men Guds
ursprungliga plan skall genom frälsningen till
sist nås. Det rike, som de rättfärdiga
skola ärva, är därför ett rike på den
förnyade jorden, dit Herren
återkommer för att regera. De rättfärdiga
flyttas icke till himmelen, utan Herren
kommer i stället till jorden. Märk för
övrigt, att de rättfärdiga äro utkorade
före världens grundläggning (Ef. 1: 4,
1 Petr. 1: 20) ; men riket är dem berett
från och med världens grundläggning.
35. Ty jag vart hungrig, och
I gåven mig att äta; jag vart
törstig, och I gåven mig att
dricka; jag var främling, och I
härbärgeraden* mig;
[–-]
{+—+} 137
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
