Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Markus - 10 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Markus.
Kap 10:
7-16.
7. Fördenskull skall en
människa övergiva sin fader och sin
moder,*
1 Mos. 2: 24.
* och hålla sig till sin hustru
(Matt.).
8. och de två skola vara till
ett enda kött. Så äro de icke
mer två utan ett enda kött.
9. Vad således Gud har
sammanokat, det skall en människa
icke åtskilja.
10. Och (när de hade kommit)
in i huset, frågade lärjungarna
honom åter* om detta.
* Evangelisten vill icke säga, att
lärjungarna förut hade frågat honom
och nu förnyade sin fråga, utan endast
att sedan fariséerna förut hade frågat,
så bragtes saken åter på tal genom
lärjungarna.
11. Och han sade till dem:*
Vilken som skilt sin hustru ifrån
eig och gift sig med en annan,
han gör hor mot henne ;**
Luk. 16: 18. 1 Kor. 7: 10 f.
* Enligt Markus’ framställning
ligger det närmast att fatta detta om
lärjungarna. Matteus däremot låter
Herren säga dessa ord till fariséerna. Så
kunna ock orden hos Markus fattas,
om man betraktar v. 10 såsom en
mel-lanmening.
** nämligen mot den övergivna.
Märk, huru i Frälsarens ord engiftets
grundsats är uttalad. Ty tagandet av
en annan hustru förutsätter såsom
villkor, att äktenskapet med den förra är
på giltig grund upplöst.
- Markus har
icke orden: »utom för hors skull»
(Matt.). Men att ett äktenskap
upplöstes genom hor, var klart för var och
en, som kände Mose lag, evad det sades
eller icke.
12. och om hon skilt sin man
ifrån sig och gift sig med en
annan, så gör hon hor.*
* Hos greker och romare kunde
även eff*,kvinna upplösa äktenskapet
med sin man (jämför 1 Kor. 7: 13).
Detta var för en judinna icke tillåtet,
men förekom ändå, såsom Mikals (1
Sam. 25: 44) och Herodias’ (Matt. 14:
4 f.) exempel bevisa. För apostlarna
måste naturligtvis seden hos romarna
hava varit bekant, eftersom många ro
mare funnos i det heliga landet. I
Frälsarens ord ligger uttalad samma
rätt och samma plikt för kvinnan som
för mannen. Det är Kristus, som höjt
kvinnans ställning till jämlikhet med
mannen.
13. Och* de buro fram till
honom små barn,** på det att
han skulle röra vid dem,f men
lärjungarna näpste dem, eom
buro fram dem.
* Till v.
13-16 se Matt. 19:
13-15.
Samma berättelse omtalas i Luk. 18: 15 [–17.-]
{+—17.+}
** Om ordets betydelse s# anm. till
kap. 5: 39.
f Markus har sannolikt med flit
använt ordet: röra vid dem.
Föräldrarna tänkte kanske icke något så
stort som det, att Jesus enligt den
religiösa seden skulle lägga händerna på
barnen, utan endast att han skulle
röra vid dem. Av blotta vidrörandet
hoppades de välsignelse. Jämför, huru
den sjuka kvinnan i kap. 5: 28
hoppades välsignelse av att själv få röra
bara vid hans kläder. Men Herren lät
det icke stanna därmed, att han
vidrörde barnen, utan han tog dem upp i
famnen och lade händerna på dem och
välsignade dem. Han gjorde utöver,
vad föräldrarna begärde eller tänkte.
Av det, som Herren sålunda gjorde,
förklaras det uttryck, som Matteus
använder.
14. Men när Jesus såg det,
vart han misslynt och sade till
dem: Låten de små barnen
komma till mig; hindren dem icke;
ty Guds rike* tillhör dem, som
äro sådana.**
* Vad Matteus kallar himlarnas
rike, det kallar Markus Guds rike.
** d. v. s. de skola få det, när det
kommer.
15. Sannerligen* säger jag
eder: Vilken som icke mottagit
Guds rike -såsom ett litet barn,
han skall alls icke komma där in.
* Till denna vers se Matt. 18: 3.
16. Och han tog dem upp i
sina armar och välsignade* dem,
läggande händerna på dem.
Mark. 9: 36.
Nya Testarn. Del I.
[–-]
{+—+} 209
-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
