Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Markus - 10 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Markus.
Kap.
10:39-51.
dop, varmed jag döpes, skolen I
döpas med;
40. men att sätta mg på min
högra eller på min vänstra sida,
det tillkommer icke mig att giva
(någon), utan (det ekall givas)
åt dem, åt vilka det har blivit
berett.*
* av min Fader (Matt.).
41. Och när de tio hade hört
detta, begynte de vara misslynta
på Jakob och Johannes.
42. Och Jesus kallade dem till
sig och sade till dem: I veten,
att de, eom anses* vara folkens
furstar, härska över dem, och att
deras stora hava makt över dem.
Luk. 22:25 f.
* Deras makt över folket beror
därpå, att de av folket anses vara furstar
eller härskare. I samma stund denna
folkets tro om dem upphör, är deras
makt bruten.
43. Men icke så är det ibland
eder, utan den som vill varda
stor ibland eder, han skall vara
eder tjänare;
Mark. 9: 35.
44. och den som vill ibland
eder varda främst, han skall vara
allae träl.
45. Ty även* Människans son
har icke kommit för att tjänas
utan för att tjäna och giva sin
själ till lösen för många.
Joh.^13: 14. Fil. 2: 7. Ef. 1: 7. Kol.
1: 14. 1 Tim. 2: 6. Tit. 2: 14. 1 Petr.
1: 18 f.
* Samma regel gäller även Jesus.
Icke blott lärjungarna utan även han
själv skulle vinna sin storhet genom
att ödmjuka sig och tjäna.
46. Och* delvommo till
Je-riko; och när han gick ut ifrån
Jeriko med sina lärjungar och
mycket folk, satt Timeus’ son,
Bartimeus,** en blind tiggare,t
vid vägen.
* Till v.
46-52 se Matt, 20:
29-
34. Samma händelse omtalas i Luk. [-18:35-43.-]
{+18:35—43.+}
** Detta namn är ett tillnamn och
betyder Timeus’ son. Sådana tillnamn
voro bland judarna mycket vanliga.
Jämför t. ex. Bartolomeus (Matt. 10:3),
Barnabas (Apg. 4: 36), Barjesus (Apg.
13:6), Barabbas (Matt. 27:16) o. s. v.
I Matt. 16: 17 kallas Simon med
tillnamnet Barjona d. ä. Jonas son. Att
evangelisten säger, att Bartimeus var
Timeus’ son, tyckes antyda, att Timeus
på den tiden, då Markus skrev sitt
evangelium, var en bekant man,
sannolikt en framstående kristen.
[-?f-]
{+¦f+} Han satt icke bara för tillfället
och tiggde, utan han var en tiggare.
47. Och när han fick höra, att
det var Jesus, nasareern, begynte
han ropa och säga: Davids son,
Jesus, förbarma dig över mig!
48. Och många näpste honom,
på det att han skulle tiga, men
han ropade mycket mer: Davids
son, förbarma dig över mig!
49. Och Jesus stannade och
eade: Kallen honom. Och de
kallade den blinde, sägande till
honom: Var vid gott mod, stå upp;
han kallar dig.
50. Men han kastade bort sin
mantel, sprang* upp och kom
till Jesus.
* Märk mannens livliga rörelser.
51. Och Jesus svarade honom
och sade: Vad vill du, att jag
iskall göra dig? Men den blinde
sade till honom: Eabbuni,* att
jag må få min syn igen.
* d. ä. lärare (se Joh. 20: 16).
Rab-buni betyder det samma som Rabbi.
Men det förra uttrycker en djupare
vördnad än det senare. Jämför de
svenska orden konung och kung, vilka
betyda samma sak, men av vilka det
förra är vördnadsfullare. Likaså
herre och herr vid titulering. Man säger
t. ex. aldrig »herr Gud» utan alltid
»Herre Gud»; däremot aldrig »herre
landshövding» utan alltid »herr
landshövding». Det förra innebär en större
vördnad än det senare.
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
