Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 4 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 4:23-27.
Evangelium enligt Lukas.
23. Och han sade till dem:
Visst* skolen I säga till mig
denna liknelse: Läkare, bota dig
själv;** allt, vad vi hava hört
vara skett i Kapernaum, gör även
här i din fädernestad.t
* Jag vet säkert, att I skolen säga
o. s. v.
** Detta var ett icke blott bland
judar utan även bland greker och romare
vanligt ordspråk. Meningen på detta
ställe är: Du som giver dig ut för att
vara andras hjälpare till frihet, ljus,
lycka (v.
18-21), hjälp dig själv upp
till något anseende, så att vi först få
se, att du kan göra något av dig själv.
f Sådana under, tänkte de, skulle
vara det rätta medlet att hjälpa Jesus
" upp ur hans egen ringa ställning. Men
Frälsaren sökte icke en sådan storhet,
som de menade. När därför en gång
ett underverk hade på folket gjort det
intryck, att de ville göra honom
enligt sin mening stor, så drog han sig
undan (Joh. 6: 15). Han gjorde under
för att bekräfta, att han var sänd av
Gud till att predika den sanning, som
han förkunnade. Men emedan folket
hatade denna sanning (Joh. 3: 19 f.),
så lät det sig icke heller övertygas av
undren. Ju tydligare bevisen bliva för
en sanning, som människan hatar,
desto mer förbittras hon.
24. Men han eade:
Sannerligen säger jag eder: Ingen
profet är väl upptagen* i sitt
fädernesland.
Matt. 13: 57. Joh. 4: 44 .
* Det grekiska ord, som här är
översatt med väl upptagen, betyder
egentligen antaglig (se Apg. 10: 35),
sedan ock angenäm, behaglig,
välkommen o. s. v. (se 2 Kor. 6: 2 samt här
ovan v. 19). I allmänhet är en profet
misshaglig för folket i sin fädernestad.
Och när personen är misshaglig, så
hjälper det icke mycket, evad han gör.
Därför ville Herren icke i Nasaret
göra några under. Han skulle därmed
endast hava väckt uppseende utan att
hjälpa någon. Och det ville han icke.
25. Men i sanning säger jag
eder:* Många änkor voro i Elias’
dagar i Israel, när himmelen vart
tillsluten för tre år och sex
månader,** så att det vart stor
hunger över hela landet,t
* Med exempel från Gamla testa-
mentets två största profeter
rättfärdigar Herren sin vägran att göra under
i Nasaret.
** Enligt 1 Kon. 17: 1, 18: 1
upphörde torkan »på det tredje året».
Detta kan antingen förklaras så, att med
det tredje året menas det tredje året
från profetens flyttning till Sarpat (1
Kon. 17*9). Med de sex månaderna
skulle då menas den tid, under vilken
profeten uppehöll sig vid bäcken Kerit
(1 Kon.
17:5-7). Eller ock kan det
förklaras sålunda: Den egentliga
torkan varade tre år. Men om till dessa
tre år läggas de sex månader regnlös
tid, som närmast föregingo torkan, så
blir summan tre år och sex månader.
Detta senare är utan tvivel den riktiga
uppfattningen. Palestina har enligt
naturens ordning årligen sex månader
regnlös tid. Denna tid kunde
naturligtvis icke i 1 Kon. 17 medräknas till
den torka, som skulle utgöra en Guds
straffdom för Akabs gudlöshet. Ty
straffdomen inträdde icke med den
naturliga regnlösa tidens början utan
först vid dess slut, då det väntade
regnet uteblev. Men Herrens avsikt här
var icke att angiva, huru lång tid
straffdomen över Akab varade, utan
huru lång tid himmelen var tillsluten,
så att det icke regnade, och då måste
han naturligtvis till de tre torkeåren
även lägga den näst föregående
regnlösa tiden av sex månader. Ty detta
var den verkliga tidslängd, under
vilken intet regn föll. Därvid bor likväl
märkas, att enligt judisk sed att
räkna »det tredje året» räknas såsom fullt.
Jämför anm. till Matt. 12: 40.
f Att torkan även sträckte sig till
angränsande länder, visar 1 Kon. 17: [-11-14.-]
{+11—14.+}
26. och till ingen av dem vart
Elias sänd, utan till en kvinna,
en änka i Sarepta* i Sidonien.**
* Sarepta eller Sarpat var en liten
stad i Fenicien, belägen mellan Tyrus
och Sidon. Den närvarande byn
Sura-fend torde vara samma by.
** d, v. s. det landskap i Fenicien,
vars huvudort Sidon var.
27. Och många spetälska voro
i Israel på Elisas, profetens, tid,
och ingen av dem vart ren gjord,
utan Naiman, syrie^n.*
* Denna historia läses i 2 Kon. 5: [-8-14. –]
{+8—14. —+} För övrigt är klart, att
Herren med sina ord om Naiman icke
velat förneka, att ju Elisa kunnat bota
även andra spetälska. Men Naimans
[–-]
{+—+} 273
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
