Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 8 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Lukas.
Kap. 8:
18-29.
hans verkliga egendom utan fastmer
en inbillning. Detta visar sig ock
där-uti, att den, i stället för att helga och
omskapa honom, tvärt om gör honom
uppblåst. Den andliga insikten är en
människas verkliga egendom endast så
vida, som den är i tillväxt samt i mån
av sin tillväxt andligen frigör och
helgar henne till Guds likhet.
19. M.en* till honom kom
hane moder och hans bröder, och
de kunde icke träffa honom för
folkets skull.
* Till v.
19-21 se Matt. 12:
46-50,
Mark. 3:
31-35. Lukas berättar
kortare än de andra två. Markus är
fullständigast.
20. Men det omtalades för
honom: Din moder och dina
bröder stå utanför, viljande se dig.
21. Men han svarade och
sade till dem: Min moder och
mina bröder äro dessa, som höra
Guds ord och göra det.
Joh. 15: 14.
22. Men* det skedde på en av
dagarna,** att han eteg in i en
båt, han själv och hans
lärjungar, och han sade till dem: Låtom
oss fara över till andra sidan
sjön. Och de lade ut.
* Till v.
22-25 se Matt. 8: 18,
23-
27, Mark. 4:
35-41.
** d. v. s en av de dagar, då han
drog omkring med dem (v. 1).
23. Men medan de seglade,
somnade han; och en stormvind
for ned* på sjön, och de
fylldes** och voro i fara.
* Vinden störtade ned över sjön
från de omgivande höjderna.
** Evangelisten säger om
människorna i båten i st. f. om båten själv,
att de fylldes med vatten. Liknande
uttryckssätt begagna även vi i vårt
språk, när vi t. ex. om en skeppare
säga, att han är för hårt lastad.
24. Men de gingo fram och
väckte honom upp, sägande: Mäs-
tare, Mästare,* vi förgås. Men
när han hade blivit uppväckt,
näpste han vinden och vattnets
svall, och de upphörde, och det
vart lugn.
* Om detta ords betydelse se anm.
till kap. 5:5.
25. Men han sade till dem:
Var är eder tro ? Men de
fruktade och förundrade sig, sägande
till varandra: Vem är då denne,
att han till och med befaller
vindarna och vattnet, och de lyda
honom ?
26. Och* de seglade ned till
gergesenernas land, eom är mitt
emot Galileen.
* Till v.
26-39 se Matt. 8:
28-34,
Mark. 5:
1-20. Markus berättar
fullständigast.
27. Men när han hade
kommit ur (båten) i land, mötte
honom en viss man från staden,
vilken hade onda andar; och i lång
tid hade han icke tagit kläder på
sig; och i hus vistades han icke,
utan i griftema.*
* d. v. s. de utanför staden
gravplatserna.
28. Men när han fick se
Jesus, gav han upp ett rop och föll
ned för honom och eade med hög
röst: Vad har jag att göra med
dig, Jesus, Guds, den Högstes,
Son? Jag beder dig, att du icke
plågar mig.
29. Ty han befallde den
orene anden att fara ut ifrån
människan ; ty många tider hade han
ryckt honom med sig;* och han
vart bunden med kedjor ooh
fotbojor och bevakades; och
slitande sönder bojorna, drevs han av
den onde anden ut i öknarna.
* Här samma ord som i Apg. 6: 12,
19:29, 27:15. Den onde anden hade
293
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>