- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny översättning med förklarande anmärkningar av P. Waldenström, fjärde upplagan, 1921. Första delen /
375

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 22 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Evangelium enligt Lukas.

Kap.
22:47-54.

** Märk det gripande, som ligger
däri, att till Judas’ namn, så snart det
är fråga om hans förräderi, nästan
alltid fogas den påminnelsen, att han var
en av de tolv (Matt. 26: 14, 47, Mark.
14: 10, 20, 43, Luk. 22: 3, Joh. 6: 71).

48. Men Jesus sade till
honom: Judas, (är det) med en
kyss du överlämnar* Människans
son;?

* Kyssen var nämligen det mellan
Judas och fienderna avtalade tecknet,
genom vilket de i mörkret skulle
kunna på avstånd se, vem som var Jesus
till skillnad från lärjungarna. Se anm.
till Matt. 26: 48.

49. Men när nu de, som voro
omkring honom, sågo, vad som
var på färde,* sade de: Herre,
om vi skola slå till med svärd?**

* Ordagrant: vad som skulle vara,
** Detta är en tvekande fråga.
Jämför kap. 13: 23. Petrus avvaktade icke
Herrens svar.

50. Och en av dem* slog till
översteprästens träl och högg av
hansQ högra öra.

* Det var Petrus. Att hans namn
förtiges, därom se anm. till Matt. 26:51.

51. Men Jesus svarade och
sade:* Låten det (komma) ända
till detta.** Och han rörde vid
örat och gjorde honomt
hel-brägda.

* nämligen till lärjungarna. Till
fienderna talar han först i v. 52. Att
det säges, att Herren svarade
lärjungarna, det syftar tillbaka på deras
fråga i v. 49.

** d. v. s. försöken icke förhindra
mitt tillfångatagande och bortförande
utan låten det komma ända därtill.
Andra bibeltolkare översätta och fatta
orden sålunda: Låten vara! Ända till
detta! d. v. s. hållen inne edra svärd
och låten det icke komma vidare än
till detta, som nu Petrus gjort! Att
avgöra mellan den ena och den andra
översättningen är icke möjligt. Bägge
stödja sig på ungefär lika goda skäl.
Dock har den i texten givna
översättningen det företrädet, att i densamma
uttryckes ett starkare ogillande av
Petrus’ tilltag än i den andra.

f Endast Lukas berättar, att
Herren helade örat. Se anm. till kap. 6:6

Huruvida man har att tänka sig, att
örat ännu hängde kvar och fullständigt
återställdes av Herren, eller att det var
fullständigt borthugget, så att Herren
endast helade såret, det är ovisst. Det
förra är dock antagligare, alldenstund
sedan under rättegången ingen sak
gjordes av detta uppträde.

52. Men Jesus sade till
översteprästerna och befälhavarna*
över helgedomen ooh de äldsta,
som hade kommit till honom:
Såöom mot en rövare haven I
kommit ut med svärd och stavar.

* Om befälhavarna se anm. till v. 4.
Dessa jämte överstepräster och folkets
äldsta voro alltså med i hopen. Därom
nämner ingen av de andra
evangelis-terna.

53. När jag dagligen varmed
eder i helgedomen, sträckten I
icke ut händerna mot mig, men
detta är eder stund* och
mörkret g makt.**

* den närvarande stunden är den av
Gud åt eder givna stunden för
utförandet av edert rådslag. Se Joh. 19: 11.

** den makt, som är given åt
mörkret. Gud hade i denna stund givit
mörkret (det andliga mörkret och dess
furste, som regerade i dessa fiender)
makt att gripa och bortföra Jesus för
att dödas. Att Herren säger mörkrets
makt, sker med hänsyftning därpå, att
det vid tillfället var natt.
- Somliga
bibeltolkare fatta Herrens ord, som
ville han säga: »Denna stund är eder
stund d. v. s. en stund, som passar för
edert förehavande, eftersom det är
mörkt, och mörkrets makt, eftersom
det endast är mörkret, som giver eder
makt att gripa mig. Om dagen vågen
I det icke.» Denna mening blir dock
mycket platt.

54. Men’* när de hade gripit
honom, förde de honom (med isig)
och förde honom in i
översteprästens hus. Men Petrus följde
på långt avstånd.

* Till v.
54-62 se Matt. 26:
57-58, 69-75, Mark. 14:
53-54, 66-72, Joh.
18:
12-18, 25-27. Angående
olikheten mellan de särskilda
evangelister-nas framställning av förloppet vid
Petrus’ förnekelse se anm. till Joh. 18: 27.

– 375
-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1921/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free