Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Johannes. Kap. 5:
32-37.
är en sådan, vars vittnesbörd är sant.
Vem han menar, synes av v. 37, där
han säger, att det är Gud.
** Enligt en annan läsart: jag vet.
33. I haven sänt (bud) till
Johannes,* och han har vittnat för
sanningen.**
Joh. 1: 19 f.
* Det låg närmast till hands för
ju-drarna att tänka, att Herren med den
där andre menade Johannes. Därför
vederlägger han först denna tanke.
** d. v. s. till förmån för sanningen.
Se anm. till kap. 3: 26. Johannes
vittnade för sanningen icke blott vid det
tillfället, utan han har i hela sin
verksamhet vittnat för sanningen. Se kap.
1: 19 f., 26 f., 32 f.
34. Men jag* tager icke
vittnesbördet** av en människa,t
utan detta säger jag, på det att
I mån varda frälsta.tt
* Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet jag, såsom vilTe
Herren säga: vittnesbörd av
människor må en annan taga, men jag gör
det icke.
** d. v. s. det för mig erforderliga
vittnesbördet.
t Även om hon är en profet, sänd
av Gud, såsom Johannes döparen var.
Herren visar ifrån sig varje mänskligt
vittnesbörd.
ff När Herren framhöll sanningen
av Johannes döparens vittnesbörd, så
gjorde han det icke för sin egen skull
utan för deras. De kunde därigenom
möjligen föras till tron och sålunda
varda frälsta.
35. Denne var* den
brinnande och lysande lampan,** men It
villen en stund fröjdas i dess
ljus.tf
* Detta ord visar, att Johannes
döparens verksamhet var avslutad, när
Jesus talade detta. Somliga bibeltolkare
mena, att Johannes då satt i
fängelse, men sannolikt var han redan död.
** icke ljuset (se kap. 1:8). Jesus
var ljuset; Johannes var ringare. Han
var lampan, vid vilken man lyser sig i
huset, innan solen går upp.
- Somliga
bibeltolkare fatta ordet lampan så, att
Herren därmed skulle mena: den i
Gamla testamentet såsom Messias’
förelöpare utlovade lampan (se Luk. 1: 76
f.). Detta synes dock mer långsökt.
t Huruvida Herren här menar
folket i allmänhet eller rådsherrarna, må
lämnas ovisst. Att folket i stora
skaror gick ut till Johannes för att döpas
av honom, det veta vi (Matt. 3:5, 11:
7 f.). Däremot berättas ingenstädes i
Nya testamentet, att rådsherrarna
någonsin känt någon hänförelse för
honom. Omöjligt är det dock icke, och i
sådant fall kunde detta ställe vara en
antydan därom.
tt dess sken. Det ljus, som
utströmmade från »den brinnande och lysande
lampan», var Johannes döparens
predikan om det nära förestående
messias-riket. Hon väckte hos judarna till en
början glada förhoppningar. Men då
dessa förhoppningar över huvud endast
voro nationella, då de icke avsåga
frälsning från synd utan endast judafolkets
upphöjelse till jordisk ära, så varade
de blott till en tid. Man märkte snart,
att det i Johannes’ predikan var fråga
om helt annat, och då var glädjen slut.
36. Men det vittnesbörd, som
jag har, är större än Johannes’
(vittnesbörd); ty de verk, som
Fadern har givit mig,* att jag
må fullkomna** dem, just dessa
verk, som jag gör, vittna om mig,
att Fadern har utsänt mig.t
Joh. 10: 25, 14: 11.
* d. v. s. uppdragit åt mig (jämför
v. 22).
** d. v. s. fullständigt genomföra.
Av detta uttryck synes, att Herren med
de verk, som Fadern givit honom, icke
menar endast sina underverk utan allt,
vad som hör till hans messianska
verksamhet på jorden (jämför kap. 4: 34,
17: 4), således även de verk, som han
framställer i v.
20-30.
t och att jag således icke är en
brottsling, såsom I menen (se v.
16-18).
37. Och Fadern som har sänt
mig, denne har vittnat om mig.*
1 haven varken någonsin hört en
röst av honom,** ej heller sett en
skepnad av honom.t
Matt. 3: 17. 17: 5. Joh. 6: 27, 12: 28.
2 Petr. 1: 17. 2 Mos. 33: 20. 5 Mos. 4:
12. 1 Tim. 6: 16. 1 Joh. 4: 12.
* Här nämner han, vem den där
andre är, som han menat i v. 32,
nämligen Fadern. Med Faderns vittnesbörd
menar han dock icke närmast sina
[–-]
{+—+} 439
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
