Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 1 Kapitlet - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 1:20-2:1.
Apostlarnas gärningar.
kallas Judas’ gård, emedan den köptes
för hans penningar; och den vart öde
d. v. s. obebodd, då den köptes till
begravningsplats. - Somliga
bibeltolkare betrakta gården såsom en bild av
det apostoliska ämbete, som Judas
hade innehaft. Denna tolkning är dock
mera konstlad.
** Det ord, som användes i
grundtexten, betyder egentligen uppsikt,
tillsyn. Paulus begagnar det i betydelsen
församlingsföreståndareämbete (1 Tim.
3:1).
f Det ställe, som här åsyftas, är Ps.
109: 8, vilket Petrus anför ordagrant
efter de sjuttio uttolkarnas grekiska
översättning av Gamla testamentet.
21. Alltså måste* bland de
män, som hava gått tillsammans
med oss under hela den tid, som
Herren Jesus gått in och gått
ut ibland oss,**
* på grund av sist anförda profetia.
** Att »gå in och ut», är ett i
hebreiska språket vanligt uttryck för att
beteckna det alldagliga livet med dess
mångfaldiga göromål. Se 5 Mos. 28:19,
Ps. 121: 8, 1 Sam. 29: 6. Jämför Joh.
10: 9, Apg. 9: 28. Aposteln vill alltså
säga: under hela den tid, då Jesus
levde och verkade ibland oss.
22. begynnande från
Johannes7 dop ända till den dagen, då
han vart upptagen ifrån oss, en
av dessa med oss varda ett
vittne* om hans uppståndelse.**
* Se anm. till v. 8. Jämför kap. 10:41.
** På verkligheten av Kristi
uppståndelse hänger hela kristendomen,
hela frälsningen. Därför var
vittnesbördet om uppståndelsen huvudsaken i
den apostoliska predikan. Se 1 Kor.
15: 14 följ.
23. Och de* föreslogo tvenne:
Josef, som kallades Barsabbas,**
med tillnamnet Justus,t och
Mattias.tt
* d. v. s. de församlade »männen och
bröderna», till vilka Petrus talat (v.
16).
* Om denne Josef känna vi för
övrigt ingenting. Barsabbas betyder son
av Babba.
f Justus är ett latinskt ord, som
betyder rättfärdig.
[-.ft-]
{+•ft+} Även om denne Mattias känner
man ej mer, än vad här berättas.
24. Och de bådo och sade:*
Du, Herre, allas hjärtekännare,
utvisa den ene av dessa två, som
du har utvalt
* Utan tvivel var det Petrus, som
högt bad i allas namn.
25. till att (få denna tjänsts
och detta apostlaämbetes plats,
från vilket Judas har avvikit för
att gå till sitt eget rum.*
Apg. 1:17.
* Judas’ plats var icke
apostlaämbe-tet, som han lämnade, utan eldens
Ge-henna (se anm. till Matt. 5: 22).
26. Och de kastade lott
mellan dem,* och lotten föll på
Mattias, och han vart medräknad
jämte de elva apostlarna.**
* Ordagrant: de gåvo lotter för dem.
Det sätt för lottning, som här
användes, gick till på följande sätt: Var och
en av de församlade männen och
bröderna (v. 23) lämnade en liten tavla,
varpå han hade skrivit dens namn,
som han ansåg böra bliva apostel.
Dessa tavlor samlades i ett kärl, som
sedan skakades, tills en sådan där liten
tavla föll ut. Den, vars namn denna
tavla bar, ansågs vald. Ett annat sätt
för lottning se anm. till Mark. 15: 24.
Lottning för att utröna Guds vilja var
ej ovanlig i gamla testamentet (4 Mos.
26:52 följ. Jos. 7:14, 1 Sam. 10:20
m. fl. Jämför Luk. 1:9). Huruvida
den av apostlarna använts mer än vid
detta tillfälle, kan man ej veta.
** Så att han blev den tolvte. Märk,
att här icke namnes någon
handpålägg-ning. De tolv apostlarna voro
omedelbart valda av Herren, vilket ock var
förhållandet med Paulus (Gal. 1:1),
och det tillkom därför icke den ene att
lägga händerna på den andre. Däremot
begagnades handpåläggning vid
invigning av sådana, som genom människor
insattes i ett andligt ämbete. Se kap\
6: 6.
2 Kapitlet.
Den helige Andens utgjutande (v.
1-4).
Folket samlar sig vid det hus, där de troende
äro (v.
5-13). Petrus talar till folket (v. 14
-36). Tre tusen omvändas (v. 37-42). Det
gemensamma livet inom den första
församlingen i Jerusalem (v.
43-47).
V.
1-IS episteltext pingstdagen.
[-14-41-]
{+14—41+} aftonsångstext pingstdagen. II.
/~\ch i det att pingstdagen
full-^ bordades,* voro alla**
gemensamt tillsammans.
[–-]
{+—+} 664
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
