Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apostlarnas gärningar.
Kap.
2:14-18.
i Jerusalem! Detta vare eder
kunnigt, och lyssnen till mina ord.
* De hade hittills suttit (v. 2).
** Alltså var Mattias även med.
Apostlarna framträda här ur den
övriga hopen av troende, vilket visar, att
med de församlade i v. 1 icke menas
endast apostlarna.
t Här samma ord som i v. 4.
15. Ty icke, såsom I menen,
äro dessa* druckna; ty det är
tredje timmen på dagen.**
1 Tess. 5: 7.
* Därvid pekade han på de
församlade. Vad han sade till deras försvar,
hade naturligtvis tillämpning även på
honom själv.
** d. v. s. kl. 9 på morgonen. Och
vid den tiden plägar man icke vara
drucken. Den nionde timmen var den
stund, då folket samlades i helgedomen
till morgonbön. Se anm. till kap. 3: 1.
16. Utan detta är det, som är
sagt genom profeten Joel:
Joel 2:
2»-32.
17. Och det skall ske i de
yttersta dagarna,* säger Gud:
Jag skall utgjuta av min Ande**
över allt kött,t och edra söner
och edra döttrar skola profetera,
och edra ynglingar skola se
syner, och edra äldsta skola
drömma drömmar,tt
Sak. 12: 10.
* d. v. s. de sista dagarna av tiden
före messiasrikets upprättande.
** Hos profeten står det: min Ande.
Aposteln säger: av min Ande, därvid
tänkande på de särskilda gåvorna av
Anden.
t Människan kallas i den heliga
skrift ofta för kött med avseende på
den svaghet, som utmärker henne i
motsats mot andevärlden. Se Matt. 24:22,
Luk. 3:6, Joh. 17:2, Kom. 3:20, 1 Kor.
1:29, 1 Petr. 1:24; jämför ock Matt.
16: 17, Gal. 1: 16, Ef. 6: 12. Löftet om
Andens allmänna utgjutande gives
genom profeten åt Israel såsom Guds
folk, och det skall gå i fullbordan på
det sanna Israel, vars förebild det
gamla Israel var, d. v. s. på dem, som tro
på Kristus. Jämför Gal. 6: 16, Rom.
9:6 följ. Uttrycket allt kött betecknar
egentligen alla människor. Här visar
dock sammanhanget, att det endast är
fråga om de människor, som äro
medlemmar av Guds folk. Under det gamla
förbundet utgöts Anden endast över
enskilda profeter; i den yttersta tiden,
vill profeten säga, skall Anden
utgjutas över hela Guds folk, både män och
kvinnor, unga och gamla. Att för
övrigt denna profetia icke syftar på
Herrens första utan på hans andra
ankomst, synes dels av de bestämda
orden: i de yttersta dagarna, dels därav,
att till hennes fullbordan höra tecken
i himmelen och på jorden (v. 19), vilka
skola ske först vid Herrens återkomst.
Petrus tillämpar henne likväl med1
rätta på den andeutgjutelse, som här
skedde, emedan i denna andeutgjutelse
låg en begynnelse till hennes
uppfyllelse. Jämför Joh. 6:45, där även
Herren på förhandenvarande
förhållanden tillämpar en profetia (Jes. 54: 13),
som egentligen handlar om den yttersta
tiden. Så mycket naturligare har det
varit för Petrus att här anföra Joels
profetia, som apostlarna (likasom de
troende på den tiden) väntat Herrens
återkomst och därmed följande tecken
såsom mycket nära förestående. Se 1
Kor. 15:51 f., 1 Tess. 4:15, 1 Petr.
4: 7. Herren hade ock om tiden för sin
återkomst icke sagt lärjungarna annat,
än att de skulle vänta när som helst.
ff Profeterna i gamla testamentet
mottogo ofta sina uppenbarelser både i
vakande tillstånd genom syner och i
sömnen genom drömmar. Av dessa ord
synes, att med profeterandet här
menas profeterande i egentlig betydelse.
18. och över mina trälar och
över mina trälinnor* skall jag
i de dagarna utgjuta av min
Ande, och de skola profetera.
* De troende kallas Guds trälar,
emedan de med hela sin person, med
allt vad de äro, vad de hava och förmå,
tillhöra Herren. Se anm. till Luk. 2:29.
Dessa ord visa för övrigt, att med allt
kött i v. 17 icke menas alla människor
i allmänhet utan alla Guds trälar och
trälinnor, d. v. s. hela Guds folk. Även
vi säga i vårt språk »alla människor»,
när vi mena alla medlemmar av en viss
bestämd krets. Så säga vi t. ex.: »När
konungen kom, voro alla människor i
rörelse». Men då mena vi med »alla
människor» icke alla människor på
jorden, utan alla människor på det ställe,
dit konungen kom. Det är
sammanhanget, som i varje fall avgör, vadi
meningen är.
567
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
