Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 7 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apostlarnas gärningar.
Kap.
7:2-7.
misstag i historiskt avseende, som det
innehåller. Att Lukas vid
återgivandet av detsamma låter dessa misstag
stå kvar, bär vittne om den trohet,
varmed han gått till väga. Efter all
sannolikhet är talet ursprungligen
upptecknat av någon troende, som var
närvarande, när talet hölls, ja möjligen
av någon hemlig kristen i Rådet självt.
** Med ordet bröder tilltalar
Stefanus alla dé närvarande judarna (se
anm. till kap. 2: 29) ; med ordet fäder
tilltalar han rådsherrarna särskilt. Det
var bland judarna vanligt att såsom
ett uttryck av vördnad kalla konungar
och överhetspersoner ävensom präster,
profeter och lärare för fäder. Se 1
Sam. 24: 12, Jes. 22: 21, 2 Kon. 2: 12,
6:21, 13: 14, Matt. 23:9.
[-?f-]
{+¦f+} Abrahams fader Tera bodde med
sin familj i Ur men flyttade därifrån
jämte Abraham, Lot och Saraj till
Ha-ran eller Kärran, en urgammal stad i
norra Mesopotamien (1 Mos. 11: 31).
Ur kallas i 1 Mos. 11:31, 15:7 för
»kaldeernas Ur». Det låg i Kaldeen
(Babylonien) ungefär tjugu svenska mil
söder om Babylon och var före Babylon
Kaldeens huvudstad i några hundra år [-(2500-2000-]
{+(2500—2000+} f. Kr.). Platsen, där det
stått, kallas nu Mugheir eller
Um-Gheir. Att Abrahams fädernesland
varit Kaldeen, det säger ock Stefanus i v.
4. Men när han likväl här i v. 2
nämner Mesopotamien såsom hans
ursprungliga hem, så har han tagit
Mesopotamien i så vidsträckt betydelse, att
det även omfattat Kaldeen, vilket
annars låg söder om det egentliga
Mesopotamien. Enligt den romerske
skriftställaren Plinius var ock Mesopotamien
det gemensamma namnet på hela landet
utefter floderna Eufrat och Tigris från
berget Taurus i norr till Persiska
viken i söder.
3. och han sade till honom:
Gå ut ur ditt land och ur din
släkt och kom hit till det land,
som jag skall viea dig.*
* Denna uppenbarelse och befallning
gavs dock Abraham icke i Ur utan i
Haran (1 Mos. 11:31, 12:1). Här är
alltså det första misstaget av Stefanus.
4. Då gick han ut ur
kaldeernas land och bosatte sig i
Kärran;* och därifrån, sedan hans
fader hade dött,** flyttade hänt
honom till detta land, där I nu
bon;
* Detta är nu ett nytt misstag av
Stefanus, vilket sammanhänger med det
förra. När Abraham fick
uppenbarelsen, hade han redan lämnat Kaldeen.
Han utvandrade således nu icke, såsom
Stefanus säger, ur Kaldeen till Haran
(Kärran) utan från Haran till Kanaan.
** När Tera var 70 år, födde han
Abraham (1 Mos. 11:26). Sedan levde
han i 135 år (1 Mos. 11: 32). När
Abraham flyttade från Haran till Kanaan,
var han 75 år (1 Mos. 12: 4). Vid den
tiden var Tera alltså ej mer än 145 år
gammal och måste således hava levat
ännu 60 år efter Abrahams utvandring.
Detta är alltså ett nyss misstag av
Stefanus. Men det har sin naturliga
förklaring däri, att i 1 Mos. 11: 32 Teras
död omtalas före berättelsen om
Abrahams utvandring (kap. 12: 4). Något
likartat se Matt. 23: 35.
f nämligen Gud.
5. och han gav honom icke
(någon) arvedel i det samma,
icke ens en fotsbredd,* och han
lovade att giva det till besittning
åt honom och åt hans säd** efter
honom, då han (ännu) icke hade
barn.
* Enligt 1 Mos.
23:16-18 köpte
Abraham för 400 siklar en åker till
be-gravnigsplats för sina döda. Stefanus*
ord, att Gud gav honom »icke en
fotsbredd», är o således antingen att förstå
endast om tiden för Abrahams
inflyttning (»då, när Gud flyttade honom till
Kanaan, gav han honom icke en
fotsbredd jord»), eller ock så, att Stefanus
med ordet »arvedel» menar fast
boningsplats. Någon fast boningsplats i
Kanaan fick aldrig Abraham, endast en
begravningsplats.
** Se 1 Mos. 12: 7.
6. Men Gud talade sålunda:
Hans säd skall vara främling i
ett främmande land, och de skola
göra den till trälar och
misshandla den i fyra hundra år;*
1 Mos. 15: 13 f.
* I förutsägelsen heter det 400 år i
runt tal. Vistelsen i Egypten varade,
noga räknat, 430 år (2 Mos. 12: 40).
7. och det folk, åt vilket de
skola vara trålar, skall jag*
döma, sade Gud, och därefter skola
[–-]
{+—+} 691
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
