Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 10 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apostlarnas gärningar.
Kap.
10:28-36.
medi honom. Men på grund av den
skarpa skillnad, som i Gamla
testamentet göres mellan Israel och
hednafolken, fattade judarna det såsom
varande förbjudet. Se anm. till Joh. 18:
28.
** nämligen i denna judiska
mening; ty därom är här fråga. Judarna
betraktade sig själva såsom heliga,
därför att de voro judar; hedningarna
däremot betraktade de såsom oheliga
och orena, därför att de voro
hedningar. Jämför Gal. 2: 15. Huru Paulus
bekämpar detta betraktelsesätt, därom
se Rom. 2:
26-29. I dessa Petrus’ ord
ligger därför ingen motsägelse mot den
bibliska läran, att alla människor av
naturen äro syndiga och orena inför
Gud (Rom. 3: 9 följ.).
29. Därför kom jag ock utan
gensägelse, när jag hade blivit
efterskickad. Alltså frågar jag:
För vad orsak haven I skickat
efter mig?
30. Och Kornelius sade: För
fyra dagar sedan var jag ända
till denna timme* bedjande den
nionde timmen** i mitt hus, och
se, en man stod inför mig i
skinande klädnad
* d. v. s. den timme på dagen, som
nu var.
** Kornelius har således iakttagit
de judiska bönestunderna (se anm. till
kap. 3:1). Han hade ännu icke
avslutat sin eftermiddagsbönestund (den
nionde timmen), då synen inträffade. [–-]
{+—+} I somliga handskrifter av Nya
testamentet lyder texten sålunda: »För
fyra dagar sedan var jag fastande
intill denna timme och bedjande den
nionde timmen». Ordet »fastande»
saknas dock i de äldsta och bästa
handskrifterna samt är därför att anse
såsom oäkta.
31. och sade: Kornelius, din
bön har blivit hörd, och dina
allmosor hava blivit ihågkomna
inför Gud.
32. Sänd därför till Joppe och
kalla till dig Simon, som kallas
med tillnamnet Petrus; denne
gästar i Simons, en garvares, hus
vid havet.
33. Strax sände jag alltså till
dig, och du gjorde väl, att du
kom hit. Nu äro vi alltså alla
här inför Gud för att höra allt
det, >som har blivit dig befallt
av Herren.*
* att säga oss till frälsning.
34. Men Petrus öppnade sin
mun och sade: I sanning inser
jag, att Gud icke är en, som
har anseende till person,*
5 Mos. 10: 17. Rom. 2: 11. 1 Petr.
1:17.
* så att han skulle fråga efter, om
man är jude eller hedning, när det
gäller att benåda en syndare, som
söker honom.
35. utan i varje folk är den,
som fruktar honom och verkar
rättfärdighet,* antaglig** för ho-
nom.t
* naturligtvis efter måttet av det
ljus, som han har,. Jämför Ps. 15: 2,
Luk. 1:6, Hebr. 11:33. Motsatsen se
Matt. 7: 23. Så snart en människa blir
väckt till besinning och börjar söka
Gud, begynner hon ock genast
vinnlägga sig om att vandra rättfärdigt
inför honom.
** Om betydelsen av det grekiska
ord, som här står i grundtexten, se
anm. till Luk. 4: 24.
t d. v. s. han har det sinnet, att
han, oberoende av, om han är jude eller
hedning, kan varda medlem av Guds
folk (de troendes församling) och
delaktig av de frälsningsförmåner, som
höra detta till. Se Joh. 10: 16 och anm.
därtill. Ett groft missbruk av Petrus’
ord har det varit, då man i dem velat
finna stöd för den läran, att en
människa väl kan bliva frälst utan den
kristna tron, om hon blott fruktar Gud
och gör rätt. I Kornelius se vi
nämligen endast exemplet av en människa,
som genom Andens förberedande
inverkan gjorts mottaglig för frälsning
medelst tron på Kristus, men alls icke
något exempel av en människa, som blir
salig utan denna tro. Se tvärt om kap.
11: 14, där det uttryckligt säges, att
Kornelius skulle bliva frälst genom de
ord, som Petrus skulle tala till honom.
36. Det tal, eom han har sänt
ut till Israels barn, förkunnande
evangelium om frid* genom Jesus
Kristus ;** denne är allaet Herre.
[–-]
{+—+} 611
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
