Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 13 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apostlarnas gärningar.
Kap. 13:
15-20.
malt sig såsom lärare och således
redan voro kända av
synagogföreståndar-na. Möjligt är dbck, att Paulus och
Barnabas såsom alldeles obekanta
främlingar inträtt i synagogan samt därvid
satt sig på de för rabbinerna bestämda
platserna, varigenom de strax
framställt sig själva såsom rabbiner (d. v. s.
judiska lärare).
16>. Men Paulus stod upp, och
eedan han hade vinkat med
handen,* sade han: I israelitiska
män och I, som frukten Gud,**
hören!
* Se kap. 12: 17. Sannolikt avsåg
hans vinkning, att människorna i
synagogan skulle vara tysta. I judarnas
synagogor går det ofta mycket
bullersamt till.
** Med! dem, som frukta Gud,
menar Paulus de s. k. portens proselyter
(se v. 43) d. v. s. hedningar, som
visserligen icke hade låtit omskära sig och
således icke helt sammansmält med
judarna, men som dock avsagt sig
av-gudatjänsten och dyrkade judarnas
Je-hovah samt deltogo i den judiska
sy-nagoggudstjänsten. I synagogorna
hade sådana proselyter särskilda platser.
Se för övrigt anm. till Joh. 12: 20.
17. Detta folks, Israels, Gud
utvalde våra fäder* och upphöjde
folket i främlingskapet i landet
Egypten,** och med hög armt
förde han dem ut därifrån.
2 Mos. 6: 1, 6, 13: 14.
* Ur den stora hopen av folk i
världen utvalde han våra fäder till ett folk
åt sig.
** Gud upphöjde sitt folk i Egypten
dels därigenom, att han lät det kraftigt
tillväxa i antal, dels därigenom att han
i den sista tiden före utvandringen
gjorde väldiga tecken genom Moses.
Därav syntes nämligen, att Israel var
föremål för Guds särskilda omsorg.
f Herren Gud framställes i den
livliga skildringen såsom gående i spetsen
för sitt uttågande folk, varvid han
håller armen upplyft i höjden för att
krossa varje fiende, som hindrande
ställer sig i vägen.
- Märk för övrigt,
huru Paulus genom denna påminnelse
från början uppväcker judarnas
nationalkänsla samt därigenom stämmer
dem välvilligt för sig, på det de måtte
giva honom bättre gehör i det, som han
ämnar säga dem om Jesus. Här är
ormens klokhet förenad med duvans
ren-liet (Matt. 10: 16).
18. Och under en tid av
omkring fyrtio år bar och födde*
han dem i öknen,
Neh. 9: 21.
* Det grekiska ord som vi översatt
med: »han bar och födde», betecknar
egentligen, att man giver någon hans
föda, bärande honom på sina armar. Så
begagnas det t. ex. om en moder, som
på sina armar bär det diande barnet (2
Mack. 7:27). Efter all sannolikhet
hänsyftar Paulus på 5 Mos. 1: 31, där
Moses säger till folket: Du har sett,
huru Herren din Gud har burit dig,
såsom en man bär sin son, på hela den
väg, som I haven gått, ända till dess I
haven kommit till denna orten. På
detta ställe begagnas i de sjuttio
uttolkarnas översättning av Gamla
testamentet samma ord, som här står.
-
Enligt en annan läsart, vilken i
grundtexten skiljer sig från den förra blott
på en enda bokstav, lyda Paulus’ ord så:
Han fördrog deras seder. Ehuru denna
läsart stödjer sig på de äldsta och
bästa handskrifterna, tala dock starka
både inre och yttre skäl för den förras
riktighet.
19. och sedan han hade
utrotat sju folk i Kanaans land,
gav han dem dessas land till
besittning, vid pass fyra hundra
femtio år.*
5 Mos. 7: 1. Jos. 14: 2.
* Detta antal år omfattar hela
tiden för vistelsen i Egypten,
ökenvandringen och Kanaans intagande.
Vistelsen i Egypten varade 430 år,
vandringen genom Öknen 40 år, det heliga
landets intagande 7 år. Detta gör, noga
räknat, 477 år. Men Paulus angiver
tiden på ett ungefär och säger »vid pass
450 år».
- En annan läsart på detta
ställe drager in de 450 åren i nästa
vers, såsom uttryckande domaretidens
längd. Därigenom uppstår en
motsägelse mot 1 Kon. 6:1, var est hela tiden
från uttåget ur Egypten till Salomos
tempelbyggnad uppgives till 480 år, i
vilket fall domaretiden ej kan hava
varat längre än vid pass 300 år. Då
emellertid den andra läsarten stödjer sig
på de äldsta och bästa handskrifterna,
så är hon avgjort att föredraga.
20. Och efter detta gav han
dem domare* ända till profeten
Samuel.**
* Domarna voro i allmänhet
folkhjältar, som i svåra tider trädde upp,
Nya Teslam. Del I.
[–-]
{+—+} 625
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
