Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE KAPITLET
Dogmhistorisk översikt
Skriftens lära om Kristus såsom Gud och människa i en person
kom till fullt erkännande på kyrkomötena i Kalcedon 451 och i
Konstantinopel 680, i all synnerhet vid det förra. Många olika tankar
och föreställningar hade dessförinnan gjort sig gällande, förringande
än Kristi gudom, än hans mandom, än föreningen dem emellan.
Ebionitismen, vars första upprinnelse anses gå tillbaka till
apostlarnas dagar och som var en judaiserande villolära, dels av fariseisk,
dels av essensk riktning, drev det påståendet att Jesus visserligen var
den utlovade Messias, Davids son, den högste laggivaren, men att han
var blott en vanlig människa, såsom Moses och David, härstammande
från Josef och Maria. Första gången föreställningen om hans
messi-anska kallelse vaknade hos honom var vid dopet, då en högre ande
kom över honom. Här föreligger följaktligen en ren förnekelse av
Kristi gudom, vilken sedan gått igen i socinismen och unitarismen.
Likaledes förnekas Kristi syndfria mandom, då hans övernaturliga
avlelse förkastas.
Gnosticismen, vars rötter äro att söka i den hedniska filosofiens
spekulationer, framställer Kristus såsom den högste eonen eller
ljusängeln, som t. ex. vid dopet förenade sig med människan Jesus och
före korsfästelsen lämnade honom, så att Kristus undgick lidandet och
döden.
Om nu denna lära om Kristus såsom högste eonen skulle
representera hans gudom, så blir icke Sonen av samma väsen som Fadern,
enär den ur den gudomliga urgrunden utgångna eonen betraktades
såsom personlig, men urgrunden själv såsom opersonlig.
523
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
