- Project Runeberg -  Bibelns grundläror /
592

(1922) [MARC] Author: Carl G. Lagergren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och tillförsikt, att de icke kunna annat än älska Herren och följa
honom, på samma gång de sporras till nit och ansträngning för andras
frälsning. Historien och erfarenheten visa, att de, som bäst fattat
utkorelsen, hava varit de mest nitiska för egen och andras frälsning,
begagnande alla till buds stående medel. Såsom exempel kunna
anföras Paulus, Wiklif, Calvin, Luther, Whitefield, Spurgeon m. fl.

6. Utkorelse av några står i strid med Guds oändliga
förbarmande. Förbarmandet är icke den bestämmande grundegenskapen hos Gud,
utan heligheten. Det är i enlighet med Guds helighet, att han gör vad
han gör, och mer fordrar icke barmhärtigheten.

Utom från Jesu egna ord, i all synnerhet hos Johannes, lära vi mest
om utkorelsen och dess ställning till Guds verk med och i människan
av Paulus. I Rom. 8: 28-30 är hela den subjektiva soteriologien
innefattad såsom uti en ädelsten. Utkorelsen, pånyttfödelsen,
rättfärdig-görelsen och härliggörelsen företräda den personliga förlossningen
från synden eller frälsningen, sedd från dess gudomliga sida eller ur
synpunkten av Guds verksamhet i densamma. Den har även en
mänsklig sida, som framträder i omvändelsen, inbegripande i sig
sinnesändring och tro samt i helgelsen, vilka stycken annorstädes i brevet
behandlats. I omvändelsen och trosståndaktigheten är den pånyttfödda,
rättfärdiggjorda och helgade människan det handlande subjektet.
Omvändelsen och ståndaktigheten i tron stå till pånyttfödelsen och
rättfär-diggörelsen såsom följden till grunden; härliggörelsen är slutmålet,
och utkorelsen ligger till grund för både Guds och människans
verksamhet till den enskildes personliga frälsning. Utkorelsen åter är
baserad på det i Jesus Kristus en gång för alla fullbordade
återlös-ningsverket.

Kallelsen är enligt eller i överensstämmelse med (kata) Guds
uppsåt, rådslut (prothesis). Att här icke avses en kallese eller
inbjudning till hela världen genom evangelium eller på annat sätt, det avgör
sammanhanget. Det heter nämligen: "Dem han har kallat dem
haver han ock rättfärdigat", men icke alla, som mottaga den allmänna
kallelsen, rättfärdiggöras. Här är sålunda fråga om den inre kallelsen
eller pånyttfödelsen. Och vilka pånyttfödas? De pånyttfödas, vilka
Gud utvalt eller utkorat, och om vilka han förutbestämt, att de skulle
vara lika hans Sons bild, såsom Paulus uttrycker det: "Ty dem, vilka
han har utvalt (hous proegnå), har han ock förut bestämt (pro
årisen), att de skulle vara lika hans Sons bild, på det att han må vara
den förstfödde bland många bröder. Och dem han förutbestämt (att

592

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:09:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibgrund/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free