Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hågen", "andens lag" den "fullkomliga lagen", "frihetens lag",
avses den nya heliga själs- och livsriktningen, principen, som den Helige
Ande i nya födelsen skapat i själen; med "köttet", den "gamla
människan", "lagen i lemmarna", "syndens lag", "syndens kropp",
"dödens kropp" o. s. v., menas den gamla fördärvade naturen, som,
ehuru korsfäst och döende, likväl icke är död, de medfödda onda begären,
onda själsvanor, inrotade genom ett liv i synden under en följd av år.
Helgelsen anknyter sig omedelbart till pånyttfödelsen. Om ingen
ny substans eller beståndsdel införes i människans väsen genom nya
födelsen, kan detta ännu mindre vara händelsen i helgelsen, som med
fullkomligheten till mål utvecklar det nya liv, som i pånyttfödelsen
grundlagts. Att omedelbart skåda Gud, att över allting älska honom
och ingå medvetet umgänge med honom voro naturliga yttringar av
människans grundförmögenheter före fallet. Nu kan hon icke göra
bruk av sitt förstånd, sin känsla och sin vilja i denna riktning, utan
att Gud först öppnat henne förståndets ögon och genom sin Ande
utövat inflytande på hennes känslo- och viljeliv, så att hon får sinne och
smak för det gudomliga, det översinnliga, samt håg och lust att söka
det, som ovantill är. Vi kalla denna förändring nyfödelse och mena,
att människans förstånd, känsla och vilja, äro overksamma, döda,
o-förmögna att verka för dessa andliga och himmelska ting, tills de
kommit under direkt inflytande av Gud eller Guds Ande. Vi mena icke,
att människan såsom opånyttfödd är oförmögen att tänka, känna och
vilja, enär det är för alla förnuftiga väsenden kännetecknande, utan
att hon är lika oförmögen som ovillig att tänka sig och vilja Gud
såsom sitt högsta goda, såsom det heter: "En själisk (psuchikos,
opånyttfödd) människa tager icke emot, vad som hör Guds Ande till. Det
är henne en dårskap, och hon kan icke förstå det, ty det måste
utgrundas på andligt sätt" (pneumatikås), med ett av Guds Ande
upplyst förstånd bedömas (1 Kor. 2: 14). "Ty de, som äro köttsliga
(ka-ta sarka ontes), de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör, men de,
som äro andliga (kata pneuma ontes), de hava sitt sinne vänt till vad
Anden tillhör. Och köttets sinne (den opånyttföddes sinne) är död
(vanmakt, of rid), medan Andens sinne (den av Guds Ande
pånytt-föddes sinne) är liv (andelig kraft) och frid. Köttets sinne är
nämligen fiendskap (echthra) mot Gud, eftersom det icke är Guds lag
underdånigt, ej heller kan vara det. Men de, som äro i ett köttsligt
väsende (under den syndiga naturens välde, en sarki ontes), kunna
icke behaga Gud (äga hans välbehag). I (de troende) åter ären icke i
658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
