Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Falska åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
grunden till deras religiösa och borgerliga
inrättningar, hvilka i samma anda fortplantats intill vår egen
tid. I Europa uppkom äfven panteismen något olika
i olika filosofiska skolor. Den ioniska skolan (600
till 500 f. JK.) var materialistisk, den eleatiska
idealistisk; stoikerna tänkte sig verldsalltet bestå af kropp
och själ. Hedendomens störste tänkare, Plato, talar
än som teist än som panteist. Det troliga är, att han
var panteistisk i sin uppfattning hellre än teistisk.
Panteismen fortlefde under medeltiden och frambröt
med förnyad kraft genom Spinoza på
sextonhundratalet, hvarefter den vidare utvecklats och försvarats
af tyske filosoferna Fichte, Schelling och Hegel jemte
många andra. De sista voro idealistiska panteister.
För Fichte fanns intet annat än en viss
tankeverksamhet, af hvilken verlden är ett skenbart återsken.
Tanken är en dröm och verlden en dröm af den
drömmen 1).
Som vi se, hvilar panteismen på ett obevisadt
antagande: det, att allt, som är, är ett enda något.
Den gör ändamålsenligheten i verlden oförklarlig; ty
huru kan den förklaras utan en personlig danare ?
Den borttager tilliten till det sedliga och religiösa
medvetandet, hvilket dock i grunden är minst sagdt
lika sant som tänkandet och sinnesförnimmelserna.
Den upphäfver den väsentliga skilnaden mellan godt
och ondt, den gör menniskan till det högsta, som
Gud är, och den förgudar sjelfva ondskan. En sådan
åsigt kan icke allenast icke vara sann, utan är i sjelfva
1) Se fullständigare "History of Philosophy1’ af Ueberweg; artikeln
"Philosophy" i "American Cyclopaedia" jemte andra verk af samma slag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
