Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillbedjandets natur enligt Nya Testamentet - Nattvardens natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
förstår icke fullt betydelsen och kraften av denna
text, förrän man uppfattar, att man här har en
»hendiadys», och att dess betydelse alltså är att
»verkligen tillbedja i ande» eller »verkligen andligt».
Här talas alltså icke om två subjekt utan om ett
enda sammansatt subjekt, och detta bevarar mycket
skönt argumentets bindande kraft.
Denna verkligt andliga tillbedjan utgör
kännetecknet på tillbedjan i Nya Testamentet i motsats
mot Gamla Testamentets mera formella och
ceremoniella gudstjänstformer, och därför använder
Jesus ordet »tillbedjan» åtta gånger i dessa fyra
verser. Detta kännetecknar sådana tillbedjare som
»Fadern söker» (v. 23, g:la övers). De tillbedja
verkligt andligt. Då Jesus förkunnar detta för den
samaritiska kvinnan, säger han med kärleksfullt
allvar: »Tro mig!» Tro vi honom?
Nattvardens natur.
»Tagen och äten; detta är min lekamen.» Av
vad vi redan sagt om metaforen, förstår man, att
detta Jesu uttryck betyder: »Detta är en
sinnebild av min kropp». Om man skulle taga ovan
anförda ord bokstavligt, så att de skulle betyda:
»Detta är förvandlat till min kropp», så skulle det
innebära en orimlighet och vara tvärtemot våra
sinnens och sunda förnuftets vittnesbörd samt
dessutom motsäga ett antal andra Skriftens enkla och
tydliga uttalanden. Jesus hade nämligen vid det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
